E-fakturan innebär lägre kostnader, mindre tidsåtgång, kortare betaltider och är också det tryggaste formatet för transaktioner.
Säkerheten aktualiseras i en informationskampanj som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Polismyndigheten gått ut med.
I fjol ökade fakturabedrägerierna i Sverige med 23 procent. Syftet med kampanjen, som heter “Tänk Säkert”, är att vända utvecklingen och uppmuntra företag och enskilda affärsidkare att använda fakturaalternativ som inte är sårbara för brottsliga uppsåt. Det vill säga e-faktura.
Att använda e-faktura innebär att man stänger dörren för bluffakturor som skickas via brev eller e-post, samtidigt som man får perfekt kontroll, säker överföring och spårbarhet. För ett företag betyder det en extra trygghet eftersom det blir mycket svårare för bedragare att ens nå fram med en falsk faktura.
Trenden är dessvärre den att bedrägerier på det här området blir fler för varje år.
I Polismyndighetens senaste årsredovisning (2024) berättas det att antalet anmälda fakturabedrägerier ökade från 2023 till 2024 med 23 procent. I siffror räknat var ökningen 1 877 anmälningar. Mer exakt 9 974 fall mot 8 097 året innan. Statistiken är särskilt oroande eftersom det är i hög grad småföretagare som får bluffakturor och som betalar i rädsla för att ärendet ska gå vidare till inkasso.
Kurvan i fråga utgör dessutom en trist kontrast mot brottsbilden totalt sett.
Det sammanlagda antalet anmälda bedrägeribrott minskade i fjol med 3 procent efter att ha ökat kraftigt 2023.
Självklart vore det önskvärt om även fakturabedrägerierna gick nedåt i antal. Om e-faktura blev praxis skulle det genast bli effekten, men där är vi inte än.
Nu gör dock Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Polismyndigheten en insats för att försöka vända kurvan vi pratar om.
Varje år driver dessa två myndigheter informationskampanjen “Tänk Säkert”. Avsikten med kampanjen är att öka medvetenheten om informations- och cybersäkerhet. Årets tema är “Säkrare på nätet”. MSB skriver på sin hemsida att det kommer mer information inom kort.
Kampanjen ges samtidigt en extra dimension genom att ytterligare tre myndigheter, Bolagsverket, Skatteverket och Tillväxtverket, lanserar ett projekt kopplat till det här initiativet. Dessa tre verk har lagt upp en enkätundersökning där företag kan berätta om de drabbats av cyberbrott, hur det gått till och vilka skador det orsakat. Inkommande svar förblir anonyma. Inga person- och företagsuppgifter blir offentliga.
Känslan är att erfarenheterna som framkommer i enkäten är viktiga i kampen mot fakturabedrägerier. Skatteverket poängterar på sin hemsida: “Med din berättelse kan vi varna andra företag under den nationella informationssäkerhetskampanjen ’Tänk säkert’ i oktober.”
Källor:
Polismyndighetens årsredovisning 2024
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Skatteverket
Säkra överföringar
E-fakturor skickas via säkra kanaler mellan system som identifierar både avsändare och mottagare. Det innebär att du alltid kan vara säker på att fakturan faktiskt kommer från den leverantör den utger sig för att komma ifrån.
Förhindra bluffakturor
Bluffakturor skickas ofta som brev eller mejl, ibland utformade för att se officiella ut. När företaget endast tar emot e-fakturor genom godkända kanaler elimineras den vägen helt.
Strukturerad data
E-fakturor innehåller standardiserad information som systemet kontrollerar innan den bokförs (organisationsnummer, momsnummer, referenser med mera). Om fakturan inte matchar ett beställningsnummer eller avtalade villkor kan den stoppas innan betalning sker.
Minskad mänsklig faktor
Bluffakturor bygger ofta på stress, okunskap eller att mottagaren “bara betalar för att inte bråka”. Med e-fakturor ligger processen i systemet och minimerar manuella moment – mindre risk att någon råkar klicka fel eller betala något i onödan.