Nätverket för Elektroniska Affärer (NEA) publicerade för tre år sedan en rapport i vilken det uppskattades hur snabbt e-fakturan skulle breda ut sig i Sverige.
Nu har en arbetsgrupp inom den här intresseorganisationen för e-affärer uppdaterat rapporten.
Mycket har hänt under de tre år som gått. Ett exempel är ViDA-beslutet vilket ger utvecklingen fortsatt positiv skjuts, men NEA är också bekymrade över att insatserna från centralt håll – att stimulera en digital fakturahantering – snarare stannat av än ökat.
Första sammanställningen, som släpptes 2022, rubricerades “80% e-faktura i Sverige 2024”. Nu när den är utrangerad, och ersatts med en ny bearbetad upplaga, har arbetsgruppen drygat ut tidsperspektivet och i stället spikat titeln till “80% e-faktura i Sverige 2030”. Arbetsgruppen, som bestått av representanter från systemleverantörer, operatörer, banker och offentlig sektor, skriver att den reviderade versionen har till syfte att “belysa eventuella förändringar i vår omvärld som kan eller har påverkat målet av användandet av e-faktura.”
Rapporten och de undersökningar som den innehåller bygger på fyra frågeställningar:
• Hur nära är Sverige att nå 80% e-faktura i dag?
• Vad är en e-faktura och varför den bör användas?
• Vilka är hindren för ökad användning av e-fakturor?
• Målgrupper och mål för rapporten?
NEA:s arbetsgrupp menar att “fakturor som skickas ut som erbjudanden kan vara ett legitimt marknadsföringsverktyg, men de kan också skapa problem om de inte är tydligt märkta och kommunicerade. För att hantera detta krävs ett samarbete mellan avsändare, operatörer, ekonomisystem och myndigheter.”
Det är under alla förhållanden ett fenomen som skapar förvirring och som rentav kan uppfattas som bedrägligt eftersom fakturorna ibland ser ut som vanliga betalningskrav. Många seriösa företag och organisationer använder metoden som en marknadsstrategi, och det kan man äga förståelse för, men det är viktigt att dessa erbjudanden är tydligt märkta och kommunicerade.
Om vi övergår till hemställan är den fortfarande obehandlad. Det var i februari 2023 som Digg (Myndigheten för digital förvaltning), Bolagsverket och Skatteverket översände en hemställan till regeringen i vilken dessa statliga verk framförde önskemål om att obligatorisk e-faktura för företag och myndigheter skulle utredas. Än har inget hänt. Eftersom lagpaketet ViDA (VAT in the Digital Age) kommer att införlivas inom hela EU är det många länder som agerat och antingen redan infört obligatorisk e-faktura vid B2B- och G2B-transaktioner eller kommer att göra det inom de närmaste åren. Sverige är tills vidare passivt. NEA beklagar den inaktiva hållningen. “Sverige har redan förlorat mycket tid och det är hög tid att en utredning tillsätts” framhåller gruppen.
AI-perspektivet är väldigt nytt, men ökar snabbt i betydelse. Som verktyg betraktade är AI och e-faktura oerhört funktionella ihop. Det är strukturerad data som får AI att växa och utvecklas. Det är exakt detta som e-fakturan tillhandahåller. I det omarbetade underlaget från NEA ges exempel på var AI kan komma in i ekonomiprocessen. Automatisering är ett sådant, analyser och insikter är ett annat område som nämns och sedan är säkerhetsaspekten väsentlig. PDF-fakturor är inte digitala och det blottar risker för bedrägerier. Tack vare e-fakturans strukturerade format finns det helt andra möjligheter att med automatik granska innehållet och upptäcka onormala avvikelser.
Det antagna ViDA-paketet innebär att alla gränsöverskridande transaktioner inom EU måste utföras med e-faktura från och med juli 2030, men reformen är samtidigt relativt överseende med de nationella CTC-system (Continuous Transaction Controls) som är i bruk eller förväntas sjösättas inom en snar framtid. Dessa system har respit fram till 2035. NEA menar i rapporten att det är en omständighet som försvårar processen att nå en harmonisering med standarder som gäller överallt.
Sveriges avvaktande agerande hjälper dessutom inte till i det här fallet. Flera propagerar för en större användning av Peppol, men det finns inga beslut och NEA menar att det “bromsar e-fakturautvecklingen i landet.”
Sammanfattningsvis: rapporten betonar vikten av samarbete mellan offentliga och privata sektorer för att nå målet om 80 procent e-fakturering. Standardisering och harmoniserade europeiska strategier är avgörande för en smidig övergång. Ökad medvetenhet och enklare regelverk tillsammans med europeiska plattformar och gemensamma standarder rekommenderas för att möjliggöra detta mål.
Rapporten kan laddas ner på följande länk:
www.nea.nu/ny-uppdaterad-rapport-80-e-faktura-i-sverige-2030/