Vi pratar ViDA med Fredrik på Skatteverket – del 1

Om fem år ska alla gränsöverskridande transaktioner inom EU utföras med elektronisk faktura och tillhörande skatterapportering ske automatiskt.
Sverige måste ha ett fungerande system på plats till dess. Annars kommer vi att bryta mot EU-direktivet som vi varit med och godkänt. 
Hur går arbetet? Vi har vänt oss till Fredrik Andersson Carlö, temaledare för transaktionsbaserad rapportering på Skatteverket, för en uppdatering angående Sveriges ViDA-perspektiv och hur myndigheten han representerar ser på den här förordningen, genomförandet och avsedda effekter.

EU-länderna har beslutat att momsdirektivet ska anpassas för dagens digitala teknik och förutsättningar. Reformen, som är ett större åtgärdspaket, benämns ViDA (VAT in the Digital Age) och ska verkställas i etapper. Fredrik Andersson Carlö är temaledare för ett införandeprojekt på Skatteverket som avser den mest genomgripande delen av ViDA som heter Digital Reporting Requirements eller DRR. Han leder gruppen som bär det övergripande ansvaret på myndigheten när implementeringen av ViDA DRR ska genomföras.
Ytterst bestämmer regeringen, och det är finansdepartementet som ser till att deras beslut omsätts i handling, men genom Fredriks centrala position på Skatteverket gällande ViDA håller han sig givetvis uppdaterad och följer noggrant det som händer.
Inexchange har gjort en längre intervju med Fredrik som vi väljer att dela upp i två artiklar. Det är många frågeställningar och ännu fler intressanta svar.

Fördelaktig reform

I del 1 sätter vi fokus på ViDA i sig, om pågående förberedelser och de element som krävs för att det ska fungera som det är tänkt.

Vad anser Skatteverket generellt om ViDA-paketet?
– Vi är positiva till detta och det är vi som land också. Vi har ju röstat för ViDA. Våra ansvariga ministrar sa att det var bra när de röstade igenom det hela, men jag ska inte tala för deras del. Från Skatteverkets sida är vi hur som helst positiva.
– Vi hymlar inte heller med att främsta skälet till att vi gillar ViDA är att det möjliggör transaktionsbaserad rapportering på ett sätt som blir betydligt mindre kostsamt för företagen. Sedan är det bra eftersom det är ett steg mot digitaliseringen. Fakturahanteringen i sig digitaliseras tack vare de här nya reglerna. Det gör att fakturaarbetet rationaliseras och att företagen sparar tid. Det skapar även öppningar för andra typer av digitaliseringar. Vi har exempelvis tankar om att man eventuellt skulle kunna sköta kommunikationen mellan myndigheter och företag den här vägen.

Enligt genomförandeplanen var EU-länderna skyldiga att yttra sig senast den 25 januari om arbetsdokumentet om ViDA:s innehåll som EU-kommissionen lagt fram. Vet du om Sverige svarade och vad vi i så fall hade åsikter om?
– Nej, det vet jag inte. Vad jag vet, men det är kanske någonting helt annat, är att man uttryckte att Sverige är positivt inställt till detta när man gav sitt bifall, men det gjorde man redan i maj när det första kompromissförslaget lades fram och som Estland lade sitt veto mot. Jag har inte hört något ytterligare utöver det, vilket dock inte behöver betyda att man inte sagt någonting. Men jag känner inte till vad som i sådana fall skulle ha framförts.

Öppna för olika möjligheter

Inom ramen för ViDA utför OpenPeppol, EU-organet för standardiserade fakturaformat, nätverk och regler, ett pilotprojekt i form av en femhörnig modell där momsrapporteringen verkställs i tillkommande femte hörn. Är det en vettig modell?
– Från Skatteverkets sida har vi inte tagit slutgiltig ställning för Peppol på så sätt att vi officiellt satt ner foten och sagt att detta ska vi ha. I hemställan som vi, Bolagsverket och Digg skickade till regeringen, uttryckte vi oss positiva inför Peppol. Det är fortfarande vår inställning. Peppol verkar vara en rimlig lösning. Dels är det byggt på den europeiska fakturastandarden vilket betyder att du som användare kommer att vara kompatibel med ViDA direkt. Dels är det ett fakturanätverk som redan nyttjas i Sverige vid offentlig upphandling. Dessutom är det enda verkliga kandidaten globalt som kan bli en form av världsomspännande standard. 
– Det är likaså en bra lösning sett till det faktum att du bibehåller en marknad med e-fakturaoperatörer som konkurrerar inbördes och kan erbjuda olika typer av tjänster precis på samma sätt som vi har i dag. Vi är generellt sett positiva till den här lösningen, men utesluter inte andra möjligheter. Till syvende och sist är det en fråga för lagstiftaren. Det är inte vi som bestämmer.

Ett antal EU-länder har redan statliga nationella plattformar för transaktionsrapportering (Continuous Transaction Controls). Kan vi förvänta oss att dessa länder kommer att ge upp sina CTC-system utan vidare?
– Det är en bra fråga. ViDA innehåller en skrivning som säger att 2035 ska alla länder harmonisera med nämnda reform. Dessförinnan ska det göras en utvärdering 2033. Förutsatt att utvärderingen blir positiv ska alla länder harmonisera sina gamla system med ViDA 2035. 
– Frågan är: vad betyder det i praktiken? Jag tror inte att det nödvändigtvis innebär att man måste gå över till Peppol. ViDA säger ingenting om att du måste ha Peppol. Där sägs det bara att formatet måste följa europeisk standard. Däremot inte att vi måste ha ett enda system för alla EU-länder. Så kommer det förmodligen inte heller att bli. Sedan vet man förstås aldrig vad som händer längre fram. Skulle Peppol uppnå någon form av global standard kanske länderna ansluter sig dit i alla fall för att man inte vill ha system som krånglar till det för mindre företag. Det kan man tänka sig, men det är inte sannolikt att det händer inom en överskådlig framtid.

Ingår i ett samarbetsprogram

EU:s samarbetsprogram för nationella skatteförvaltningar, Fiscalis, håller en workshop i Wien den 8-10 april. Är Sverige representerat?
– Fiscalis finns i många varianter, men du syftar förmodligen på gruppen som jobbar med att benchmarka transaktionsbaserad rapportering och obligatorisk e-fakturering. Den är vi med i, ja. Vi har två deltagare från Sverige som sitter till vardags i den projektgrupp jag leder på Skatteverket. 
– Vad som kommer att avhandlas? Det kommer att släppas en rapport, men den blir inte offentlig. Men vad man exempelvis gjort så här långt är att man tittat närmare på fem länder som infört någon form av transaktionsbaserat rapporteringssystem. Sedan har det skickats ut formulär till alla länder där man fått beskriva vad man har för planer, vad man gjort hittills och hur man ser på saken.
– Vår förhoppning på Skatteverket är att detta ska ge oss mer kött på benen till våra vägval längre fram. Som typ av system. Förmodligen blir det, som jag sa tidigare, Peppol vi tittar på, men det finns även andra frågor. Det är en fördel om vi har ett brett underlag att utgå ifrån när vi så småningom har en dialog med lagstiftaren. Sedan har vi säkert spörsmål kopplat till tekniska lösningar där vi gärna från Skatteverkets sida själva vill bestämma hur vi ska göra.

Hemställan från Skatteverket, Bolagsverket och Digg till regeringen om obligatorisk e-faktura - läs den här

Del 2: Får vi en lag i Sverige om obligatorisk e-faktura för företag och myndigheter? Vad betyder Tysklands steg att lagstifta om e-faktura? Är det allvarligt att Sveriges momsgap växer? Plus ett par frågor till. Håll utkik!