Nu har EU:s nya direktiv för hållbarhetsrapportering, CSRD, börjat gälla.
Kravet berör företag som har fler än 500 anställda eller är av allmänt intresse, men det finns vinning i att ta samma initiativ som ett mindre eller ett medelstort företag.
Med fakturor och andra affärsdokument i elektronisk variant är det smidigt att knappa fram nyckelbeloppen till en hållbarhetsrapport. Ett underlag som i sin tur kan snabba på den gröna omställningen och skapa nya affärsmöjligheter.
Hållbara investeringar och hållbar tillväxt. Det är målsättningen bakom den skärpta rapportering av uträttade insatser på tre hållbarhetsområden – miljö, socialt och ekonomi – som EU ålagt samtliga stora företag och börsnoterade företag inom unionen. När dessa företag sammanfattar sina räkenskaper för 2024 ska en hållbarhetsrapport ingå i förvaltningsberättelsen och den ska dessutom genomgå en tredjepartsgranskning.
Denna intensifiering, som EU tagit initiativ till, är koncentrerad i ett ändringsdirektiv, Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD), som ersätter det förra direktivet NFRD (Non Financial Reporting Directive). Skillnaden är att i fortsättningen blir rapporteringen mer omfattande och täcka diverse huvudområden som affärsstrategi, hållbarhetsmål, styrelsens uppgifter och värdekedjor.
Slutsatsen är att CSRD-direktivet kommer att innebära mer jobb, och så blir det säkert också, men väljer man att se det hela långsiktigt träder ändå en rad positiva sidor fram. Genom kraven om ett större ansvarstagande och en ökad transparens gällande hållbarhetsfrågor behöver dessa bitar prioriteras upp och skötas ännu noggrannare. Vilket i grund och botten kan vara väldigt fördelaktigt egentligen. Tack vare rapporteringen, med tillhörande jämförelsetal inte minst, byggs det successivt upp ett underlag som synliggör genomförda investeringar i hållbarhet och effekterna det medfört på ett bättre och mer överskådligt sätt.
EU antog för snart tre år sedan en klimatlag som säger att medlemsländerna ska vara klimatneutrala senast 2050. Eftersom den här visionen om ett koldioxidneutralt, giftfritt och cirkulärt samhälle finns i mångas medvetande kommer knappast företag som sätter negativa avtryck på miljö och natur att vara de mest attraktiva.
Det är hållbara företag med hållbar ekonomi som man vill samarbeta, göra affärer och förknippas med.
"Hållbarhet skapar starkare affärsrelationer, ökade rekryteringsmöjligheter och en snabbare tillväxt."
Utifrån det resonemanget förefaller det givet att en kartläggning av hållbarhetsarbetet är viktigt även för företag som i nuläget inte omfattas av CSRD-drektivet. Tillvägagångssättet kan variera, men klart är att datainsamlingen är avgörande. Det i sin tur belyser behovet av elektronisk data. Den som har siffror angående exempelvis bränslekostnader, materialinköp och förbrukade kilowattimmar inlåsta i PDF- eller pappersformat har ett massivt manuellt arbete framför sig. Med ett elektroniskt fakturaflöde försvinner den bördan. Då ligger dessa miljörelaterade uppgifter lättåtkomliga i affärssystemet i form av strukturerad data färdig att behandla vidare.
Samma sak med diverse tal som berör social och ekonomisk hållbarhet. Satsningar på hälsa och friskvård eller på IT-säkerhet, och vad dessa investeringar kostat i tid och pengar, blir genast mycket enklare att inkludera i en större helhetsbild när alltihop finns tillgängligt i elektronisk form. IT-säkerhet är för övrigt ett ypperligt exempel. PDF- och pappersfakturor är som bekant ibland föremål för bedrägeriförsök. Risker som inte föreligger alls med e-faktura.
Håller vi oss kvar vid ekonomisk hållbarhet är ett centralt syfte med ändringsdirektivet som precis trätt i kraft att motverka brottslighet. I en mer djupgående beskrivning tas det upp att rapporteringen bland annat tjänar som ett verktyg i arbetet att bekämpa penningtvätt och korruption.
Samtidigt finns det, som sagt, även många andra goda sidor.
Starkare affärsrelationer:
Effekterna av rapporteringsskyldigheten kommer att löpa nedåt i vegetationen. Större företag kommer att ställa allt högre miljökrav på sina leverantörer. Det måste bedrivas ett hållbarhetsarbete längs hela värdekedjan. Kanske man som litet eller medelstort företag inte ens får möjlighet att lägga anbud utan en hållbarhetsredovisning.
Ökade rekryteringsmöjligheter:
Miljömedvetandet växer oavbrutet. Det är väldigt tydligt, i synnerhet hos yngre människor, att miljöförstöring och global uppvärmning utgör parametrar när de ställs inför olika val. För att attrahera framtida medarbetare, som är födda under 2000-talet och som ingår i den så kallade generationen Z, lär en solid miljöprofil vara ett självskrivet konkurrensmedel.
Snabbare tillväxt:
Det är en gammal sanning att likasinnade drar åt samma håll. En ömsesidig prioritering av hållbarhet främjar tillväxt. Det kan också öppna för nya affärsmöjligheter. Om rapporteringen etableras som en rutin inom företaget ges eventuella affärspartners och investerare möjlighet att få tillgång till hållbarhetsinformation direkt från källan i stället för att köpa indexerad data. Att lägga stor tyngdpunkt på hållbarhet är ett långsiktigt arbete, men det gäller i regel även lönsamhet som ni vet.