I Annika Johanssons hjärta får barnen samsas med hunden Bosse, med Hornborgasjön och med grillen, loppisar, virknålar och solen.
Men Annikas hjärta klappar även för kollegorna på InExchange. En relation som är ömsesidig. Hennes omtanke är en ovärderlig tillgång för företaget.
Något hon i sin tur blir lite generad över att höra, men hon tillstår samtidigt:
– Jag brinner för att folk ska må bra. Det är min grej.
Vi har som sommartradition att lyssna närmare med någon anställd hur semesterveckorna kommer att gestalta sig och vilka aktiviteter som lär dominera under ledigheten. I år föll valet på Annika Johansson som kom till InExchange i november 2017. Som vi nämnt är hon en person som alltid har några vänliga ord över till alla och finns till hands om någon har en svacka och behöver stöttning.
Annika har förmågan att se sådant hos sin omgivning.
Det är en väldigt viktig egenskap.
När vi framför beskrivningen blir hon först smått förlägen, men hon kan ingalunda kamouflera det faktum att hon känner igen sig:
– Det är väl också anledningen till att jag hamnat inom serviceyrket och att jag även valt att bli huvudskyddsombud på jobbet. Jag vill att folk ska må bra på arbetsplatsen. Kan jag påverka på något positivt sätt, hur lite det än må vara, så vill jag gärna göra det.
Hon är även den som många telefonörer träffar initialt på InExchange.
– Jag sitter i kundservice. Jag tar lite enklare kundärenden och administration. Framför allt guidar jag våra freekunder på webben. Det är vad jag gör lite kortfattat och det trivs jag superbra med. Det är ett omväxlande arbete, konstaterar Annika, men kommer genast på att det finns något annat hon ännu hellre vill framhålla:
– Det är kollegorna som gör att man trivs som bäst på ett jobb. På InExchange finns en fantastisk blandning med härliga människor. Det är en jättestor del i att man trivs.
Hon sätter även värde på möjligheten att individuellt lägga upp arbetsuppgifterna när inte eventuella köer och prioriteringar kräver en bestämd ordning. Frihet under ansvar brukar det heta. Det är verkligen anammat på InExchange.
I dessa dagar är det dessutom ännu mer frihet än vanligt. Annika har gått på semester. Det är en skön paus tycker hon.
– Även om jag är väldigt social på jobbet har jag stort behov av egentid och att vara rädd om mig själv. Jag har bränt ut mig en gång. Där vill jag inte hamna igen. Jag har blivit mån om att ladda om batterierna. Det gör jag här på landet, förklarar Annika och ger exempel på hur det kan gå till:
– Det kan vara en promenad med hunden eller att stå och titta ut över sjön och bara njuta. Jag kan ärligt säga att sjön har räddat mig många gånger när tankarna snurrat kring allt möjligt. Den är fantastisk.
Hon tar ett längre andetag och utvecklar reflektionerna ytterligare:
– Naturen över huvud taget är underbar. Det är bara att kliva rakt ut. Skiner inte solen har jag alltid naturen. Solen är annars min största energikälla. Det är därför jag sitter på balkongen så fort det är strålande sol. Det gör inget om det är kallt. Skiner solen, vips bara, så sitter jag där!
Det är Hornborgasjön som Annika har en så bedårande utsikt över. Ni vet sjön som är tranornas rastplats i Västergötland. Den har det mesta gällande upplevelser utom badmöjligheter. Närmaste lokala bad har hon stället i form av en liten vacker källsjö, vid namn Bjärsjön, på Billingens västra sida.
Men den bjuder sällan på särskilt behagliga temperaturer.
– Jag älskar å andra sidan att åka utomlands. I år blir det en resa till Rhodos. Jag gillar att bada när det är varmt. Så Rhodos lär passa mig!
Fast förutom resan till Medelhavet, och något besök på den svenska västkusten, kommer Annika att mestadels finnas på hemmaplan. Och då finns det några specifika sysslor hon gärna lägger extra mycket tid på.
Närmare bestämt att…
…grilla: “Jag älskar att stå vid grillen. Jag börjar så tidigt på våren att mina barn oftast tröttnar på grillat när vi kommit en bit in på sommaren. Men det får de stå ut med. Därmed jämnt!”
…virka: “Jag har gjort färdigt en sjal och har hunnit ungefär en tredjedel på en poncho. Båda plaggen är till mig själv.”
…besöka loppisar: “I sommar ska jag övningsköra med dottern och då lär vi ta sikte på många loppisar. Loppisrundor är bland det bästa vi vet. Återbruk över huvud taget är min grej. Som gamla möbler. Jag målar och klär om när jag har ork och lust.”
Utöver det väntar utmaningen att övertyga familjens fyraåriga rottweiler om att han heter Bosse. Det är en fyrbent krabat som Annika blivit matte till via omplacering. Han är egentligen döpt till Boss, men det blev ändring på den saken när han hamnade under nytt tak.
– Det finns bara en boss här hemma så vi bestämde att han skulle få heta Bosse. Fast vi och han är inte riktigt överens om namnet än. Han lyssnar halvbra på Bosse. Men vi jobbar på det, avslutar Annika med ett skratt.
Ett hjärtligt sådant. Såklart.