Den europeiska kommissionen lade i december 2022 förslag om att införa digitalt rapporteringskrav för gränsöverskridande transaktioner inom EU. Grunden för rapporteringssystemet ska vara en e-faktura med EU-gemensam standard. Rekommendationen är att samma typ av rapporteringsskyldighet även introduceras nationellt.
Förslaget, som går under namnet ViDA (VAT In The Digital Age), har behandlats flitigt i EU och blivit reviderat flera gånger om genom olika kompromisser. Men i början av november 2024 nåddes till slut full enighet. ViDA kommer att bli av.
Efter två års förhandlingar är därmed en överenskommelse nådd. Godkännandet som EU:s finansministrar enhälligt kunde säga ja till kan ses som en milstolpe. Nu kan äntligen ViDA-reformen tas vidare. I direktivet ingår ett ramverk för nationella standarder för e-fakturor och interoperabilitet mellan nationella system och EU-system. Tack vare att ett beslut nu är taget ska införandet påbörjas 2030 och vara på plats senast 2035. Beskrivet mer i detalj läggs det i juli 2030 en plan för att inkludera både digital rapportering näst intill i realtid och obligatorisk e-fakturering vid transaktioner av varor och tjänster över gränserna inom unionen. Medlemsstaterna måste sedan harmonisera all inhemsk e-fakturering eller digital transaktionsrapportering med det nya systemet senast 2035.
Det finns ett EU-direktiv om ett gemensamt system för mervärdesskatt sedan 2006, men i takt med att åren gått och den digitala utvecklingen framskridit har innehållet blivit ålderstiget och delvis passé för att appliceras till nuvarande förutsättningar.
Av den anledningen har EU-kommissionen tagit initiativ till att modernisera nuvarande mervärdesskatteregler och i den förnyelsen beakta de fördelar som digital teknik erbjuder. Uppgraderingen har föregåtts av ett förarbete som tagit nästan två år i anspråk att genomföra.
De slutgiltiga förslagen lades fram den 8 december 2022 och har paketerats under titeln VAT in the Digital Age (Mervärdesskatt i den digitala tidsåldern) förkortat ViDA. Avsikten är i grund och botten att skapa en enkel och rättvis beskattning och att utnyttja de digitala lösningar som finns tillgängliga för att bekämpa skattebedrägerier, minska momsgapet i EU och att anpassa gränsöverskridande handel till dagens datadominerade samhälle.
Målen med den godkända nyordningen är i huvudsak tre:
Mer läsning:
Enighet äntligen uppnådd om ViDA-förslaget
GENA befarar att ViDA tappar sitt syfte
Myndigheter vill se obligatorisk e-faktura
Förslagspaketet VAT in the Digital Age är uppdelat i tre delar som kräver ändringar i EU-lagstiftningen: momsdirektivet, rådets genomförandeförordning och rådets förordning om administrativt arbete.
Genomförandeförordningen, som behandlar hur informationskraven för vissa mervärdesskatteordningar ska formuleras, är till alla delar bindande och direkt tillämplig inom hela EU. Ändringarna ska vara införlivade i medlemsstaternas nationella lagstiftning senast den 31 december 2024 och tas i bruk från och med den 1 januari 2025.
Enligt finansdepartementet i vårt land innebär ändringarna i mervärdesskattedirektivet ingen skillnad för svenskt vidkommande. Vår mervärdesskattelag täcker in föreslagna omarbetningar och kräver ingen ändring i svensk lagstiftning.
I rådets förordning om administrativt arbete framhålls hur viktigt det är att använda väletablerad teknik för att komma åt mervärdesskattebedrägeri. Nuvarande metod att samla in aggregerade data genom sammanställningar har använts sedan den inre marknaden infördes 1993 och är inte ändamålsenlig längre. Nu är avsikten att sammanställningarna ersätts med transaktionsbaserad rapporteringsskyldighet. Vilket i sin tur kräver en IT-struktur som tillåter ett fungerande utbyte mellan EU-länderna. I förslagspaketet från EU-kommissionen sätts ett hårdare fokus på digitalisering genom följande åtgärder: