Medlemsstaterna i EU förlorade under 2020 uppskattningsvis 1000 miljarder svenska kronor (93 miljarder euro) i utebliven mervärdesskatt. Det framgår av en rapport som Europeiska kommissionen släppte under 2022. Kommissionen konstaterar att man inom EU tappar 34 0000 kronor i sekunden i missade momsintäkter.
Gapet mellan förväntade respektive faktiska momsintäkter är med andra ord gigantiskt. Det är därför logiskt att detta gap är det enskilt största motivet till att momsreglerna för gränsöverskridande handel har setts över och att det presenterats uppdateringar i form av ett omfattande åtgärdspaket titulerat VAT in the Digital Age.
Mervärdesskatten är nationellt en mycket stark intäktskälla, men det är också en väsentlig finanspost för EU:s budget. 0,3 procent av momsen som uppbärs på nationell nivå överförs till EU som egna medel vilket motsvarar 12 procent av EU:s sammanlagda budget.
Det finns således starka ekonomiska skäl till att täppa igen befintliga hål i nuvarande momssystem. Avsevärda intäkter går förlorade på grund av momsbedrägerier, momsundanhållande, momsflykt, konkurser och ekonomiskt obestånd. Även oriktiga beräkningar och administrativa fel leder till uteblivna momsinbetalningar.
Tekniken främjar rättvis beskattning
Momsreglerna har också hunnit bli otidsenliga. Med snart 30 år på nacken är reglerna dåligt anpassade till en affärsmarknad som sedan länge bedrivs i ett digitalt tidevarv och fått en annan profil. I upprättandet av en rättvis och effektiv beskattning är det avgörande att ta stora tekniska hänsyn och etablera lösningar som går hand i hand med den digitala utvecklingen.
Moderniseringen som EU-kommissionen föreslår är utformad därefter. Skyldigheterna gällande momsrapportering anpassas till dagens förutsättningar genom att det införs krav på digital rapportering. På så vis kommer de uppgifter som beskattningsbara personer måste lämna till skattemyndigheterna för varje transaktion alltid vara i ett standardiserat elektroniskt format.
Hela den nya omarbetade momshanteringen bygger på att processen sker digitalt. Transaktionerna ska rapporteras in till skattemyndigheten inom två dagar efter att fakturan utfärdats. Skattemyndigheten ska i sin tur inom en dag överföra informationen till ett centralt VIES (VAT Information Exchange System) som kommissionen kommer att tillhandahålla för unionens medlemsstater.
Sverige ett föredöme
Mervärdesskattegapet varierar dock rejält från land till land. Ser man till hur momsreglerna efterlevs är Sverige bland de bästa i klassen. 2022 års rapport från EU-kommissionen berättar att de minsta klyftorna konstaterades i Finland (1,3 %), Estland (1,8 %) och Sverige (2,0 %). Om man i Sveriges fall tittar på den totala skillnaden mellan förväntad momsintäkt – på grundval av momslagstiftningen och de kompletterande reglerna – och beloppet som faktiskt uppburits rör det sig om cirka 10 miljarder kronor.
I absoluta tal noterades de största skillnaderna i efterlevnad av moms i Italien (296 miljarder kronor) och Frankrike (159 miljarder kronor).
Det är sannolikt Sveriges jämförelsevis lilla gap som gör att den svenska regeringen är avvaktande till EU-kommissionens förslagspaket. Regeringens ståndpunkt går att läsa i en faktapromemoria från finansdepartementet och den lyder:
“Regeringen välkomnar arbete som syftar till att förhindra mervärdesskattebedrägerier. Administrativt samarbete och informationsutbyte är viktigt i detta sammanhang. Det är dock viktigt att reglerna på mervärdesskatteområdet är enkla och tydliga. De bör inte innebära stora kostnader och administrativa bördor för företagen. Regeringen stödjer också åtgärder för att främja gränsöverskridande handel och företagens möjlighet att konkurrera på lika villkor.”
DEN HÄR texten ingår i en utförlig beskrivning av VAT in The Digital Age.
