VAT i den digitala tidsåldern

EU:s momsdirektiv ska uppgraderas och anpassas till dagens digitala tidsålder. Godkänns förslaget blir e-fakturan obligatorisk vid all gränsöverskridande handel inom EU.
vat in the digital age vat in the digital age

Den europeiska kommissionen har lagt förslag om att införa digitalt rapporteringskrav för gränsöverskridande transaktioner inom EU. 
Grunden för rapporteringssystemet ska vara en e-faktura med EU-gemensam standard. Rekommendationen är att samma typ av rapporteringsskyldighet även introduceras nationellt.
Förslaget behandlades vidare inom unionens rådsarbetsgrupp under 2023. På senhösten anmärkte EU-parlamentet på en mängd delar i det ursprungliga underlaget. Trots diverse kompromisser nåddes ingen slutgiltig lösning.

Rådsarbetsgruppen ska under första halvan av 2024 om möjligt hitta en gemensam grund gällande de frågor det tvistas om och fastställa en ny tidsplan för lanseringen. Förhoppningen om ett genomförande 2025-2028 är inte längre realistiskt. Den nya tidtabellen förväntas bli 2025-2030.
Ett presumtivt godkännande kan bli verklighet i maj när EU:s finansministrar har sitt sista månatliga möte innan det är dags för sommarens EU-parlamentsval (6-9 juni 2024).

Det finns ett EU-direktiv om ett gemensamt system för mervärdesskatt sedan 2006, men i takt med att åren gått och den digitala utvecklingen framskridit har innehållet blivit ålderstiget och delvis passé för att appliceras till nuvarande förutsättningar.
Av den anledningen har EU-kommissionen tagit initiativ till att modernisera nuvarande mervärdesskatteregler och i den förnyelsen beakta de fördelar som digital teknik erbjuder. Uppgraderingen har föregåtts av ett förarbete som tagit nästan två år i anspråk att genomföra. 
De slutgiltiga förslagen lades fram den 8 december 2022 och har paketerats under titeln VAT in the Digital Age (Mervärdesskatt i den digitala tidsåldern) förkortat ViDA. Avsikten är i grund och botten att skapa en enkel och rättvis beskattning och att utnyttja de digitala lösningar som finns tillgängliga för att bekämpa skattebedrägerier, minska momsgapet i EU och att anpassa gränsöverskridande handel till dagens datadominerade samhälle.

Tre huvudområden

Målen med föreslagna ändringar är i huvudsak tre:

  1. Modernisera och digitalisera mervärdesskatterapporteringen
    Rapporteringsskyldigheten för mervärdesskatt ska moderniseras genom att införa digital rapportering vid gränsöverskridande transaktioner mellan EU-anslutna stater. I ViDA-redogörelsen benämns förnyelsen av mervärdesskatterapporteringen med den engelska termen Digital Reporting Requirements (DRR). Rapporteringen ska baseras på obligatorisk e-faktura. Upplysningarna som beskattningsbara personer måste lämna om varje transaktion till skatteförvaltningen standardiseras med andra ord i ett elektroniskt format. Senast två dagar efter att fakturan utfärdats ska transaktionen vara inrapporterad till skattemyndigheten genom ett system som medlemsstaterna ska tillhandahålla. Skattemyndigheten ska sedan inom en dag överföra informationen till en central enhet, VAT Information Exchange System (VIES), som kommissionen ansvarar för.
  2. Uppdatera mervärdesskattereglerna för plattformsekonomi
    Kommissionen hävdar att så kallad plattformsekonomi – och då specifikt korttidsuthyrning av bostäder respektive persontransporter som tillhandahålls på webbplats och i appar – gynnas på otillbörligt sätt eftersom det är kontaktytor som med rådande momssystem ger personer och företag möjlighet att saluföra tjänster utan moms. För att uppnå en lika behandling av plattformsekonomi respektive traditionell ekonomi anser kommissionen att momsreglerna måste förtydligas. Förslaget är att tillhandahållaren av den elektroniska plattformen ställs ansvarig för uppbörd och momsbetalning när säljaren själv inte verkställer detta med hänvisning till att man är privatperson eller att årsomsättningen är så liten att man är undantagen från skatteplikt. 
  1. Introducera en enda registreringspunkt för mervärdesskatt
    Behovet av flera mervärdesskatteregistreringar inom EU bör undvikas. Det handlar i stället om att förbättra och utrusta befintlig modell – VAT One Stop Shop (OSS) – med en gemensam kontaktpunkt. Lösningen är, enligt kommissionen, att utöka möjligheten att redovisa mervärdesskatt i annat EU-land genom deklarationer som lämnas elektroniskt via företagets etableringsland. I sammanhanget föreslås att B2B-kund ska kunna använda sig av omvänd skattskyldighet i de fall försäljning genomförs till ett medlemsland där leverantören saknar förankring.

Slopad samlingsfaktura

Om det föreslagna digitala rapporteringskravet införs kommer samlingsfakturan att slopas helt både för EU- och nationell handel. Ett viktigt mål i förändringsarbetet är att systemet som utnyttjas förblir rappt och okomplicerat. I en samlingsfaktura tillåts leverantören att samla många artiklar som sålts över lång tid i en och samma faktura. Det skapar en tröghet i betalningen. Ett lättbegripligt exempel, taget ur mångas vardag, är parkeringsföretagen och apparna som används för att registrera en p-tid. Bedöms beloppet för den aktuella parkeringen för litet skjuts det upp och kombineras med nästa avgift.
Konsekvensen av realtidsrapporteringen blir att samlingsfakturor inte längre kommer att gå att använda. I kommissionens omfattande underlag beskrivs den här punkten i följande formella formulering: “För att säkerställa att beskattningsbara personer inte kommer att vara beroende av mottagarens godkännande för att utfärda en elektronisk faktura stryks artikel 232 i momsdirektivet.” 

E-faktura_Tyskland E-faktura_Tyskland

Förslagspaketet VAT in the Digital Age är uppdelat i tre delar som kräver ändringar i EU-lagstiftningen: momsdirektivet, rådets genomförandeförordning och rådets förordning om administrativt arbete. 

Genomförandeförordningen, som behandlar hur informationskraven för vissa mervärdesskatteordningar ska formuleras, är till alla delar bindande och direkt tillämplig inom hela EU. Ändringarna ska vara införlivade i medlemsstaternas nationella lagstiftning senast den 31 december 2024 och tas i bruk från och med den 1 januari 2025.
Enligt finansdepartementet i vårt land innebär ändringarna i mervärdesskattedirektivet ingen skillnad för svenskt vidkommande. Vår mervärdesskattelag täcker in föreslagna omarbetningar och kräver ingen ändring i svensk lagstiftning.

rådets förordning om administrativt arbete framhålls hur viktigt det är att använda väletablerad teknik för att komma åt mervärdesskattebedrägeri. Nuvarande metod att samla in aggregerade data genom sammanställningar har använts sedan den inre marknaden infördes 1993 och är inte ändamålsenlig längre. Nu är avsikten att sammanställningarna ersätts med transaktionsbaserad rapporteringsskyldighet. Vilket i sin tur kräver en IT-struktur som tillåter ett fungerande utbyte mellan EU-länderna. I förslagspaketet från EU-kommissionen sätts ett hårdare fokus på digitalisering genom följande åtgärder:

  • Det blir krav på digital rapportering för att därigenom standardisera de uppgifter som beskattningsbara personer måste lämna om varje transaktion till skattemyndigheterna i elektroniskt format.
    I och med ovanstående krav blir e-fakturering obligatorisk för gränsöverskridande transaktioner inom EU.
  • Det kommer att inrättas ett centralt elektroniskt system för mervärdesskatteinformation benämnt VAT Information Exchange System (VIES). Systemet gör det möjligt för medlemsstaterna att överföra information om mervärdesskatt som de lagrar på nationell nivå. Det kommer dock enbart vara tillgängligt för bemyndigade tjänstemän, som utsetts av respektive EU-land, för att kontrollera att mervärdesskattelagstiftningen tillämpas korrekt. Uppgifterna i VIES får en lagringstid på fem år.
  • Medlemsstater som redan har infört nationella rapporteringssystem ska anpassa dessa till den EU-gemensamma standard som kommer att fastställas framöver.
    Medlemsstaterna kommer att få förutsättningar att införa obligatorisk e-fakturering för transaktioner nationellt mellan företag (B2B) enligt samma europeiska standard som vid gränsöverskridande e-fakturering.

Eftersom förordningen är omfattande är planen att förslagspaketet träder i kraft i omgångar. Reformerna ska tillämpas successivt efter ett schema bestående av fyra startdatum: 1 januari 2025, 1 januari 2026, 1 januari 2028 och 1 januari 2030.

Men allra först ska det förhandlas vidare om förslaget vilket, av allt att döma, verkar bli en utdragen process. Därefter skickas lagförslagen vidare till EU-rådet för godkännande och till Europaparlamentet och Ekonomiska och sociala kommittén för överläggning.    

Dela denna artikel

Facebook
Twitter
LinkedIn

Ladda ner din guide om Peppol

Vad är Peppol och hur fungerar det? I denna guide får du lära dig mer om Peppol som format och infrastruktur. Enkelt och pedagogiskt.

Basic

Premium

Enterprise