Om Sverige inför obligatorisk e-faktura vid B2B-transaktioner parallellt med motsvarande krav vid gränsöverskridande handel – vilket blir verklighet i EU 2030 – skulle våra inhemska företag tillsammans spara 10-20 miljarder kronor årligen.
Nej, det är inget vinklat påstående hämtat från fintech-branschen.
Uträkningen är gjord av Skatteverket. Deras siffror visar att Sverige skulle tjäna rejält på att göra som en rad andra europeiska länder och föreskriva om e-faktura företag emellan.
Den inledande siffran om en besparing i mångmiljardklassen kommer från en presentation som anger Skatteverkets uppfattning beträffande e-fakturering och transaktionsbaserad rapportering. Uträkningarna är flera och påvisar betydande vinningar med en digital utveckling.
Framför allt skulle ett inhemskt krav om e-faktura, i kombination med den förordning som blir verklighet vid gränsöverskridande transaktioner inom EU från och med juli 2030, generera goda konsekvenser.
Betydande effekt
I så fall skulle den offentligfinansiella effekten, enligt Skatteverket, landa på mellan 13-15,5 miljarder kronor årligen. Ett belopp långt större än om Sverige bara begränsar sig till EU-kravet som ingår i reformpaketet “Mervärdesskatt i den digitala tidsåldern” (VAT in the Digital Age). Då bedöms den ökade skatteintäkten bli 60-120 miljoner kronor årligen medan företagens förväntade miljardbesparingar reduceras till en effektivisering så liten att den räknat i kapital inte ens anges i siffror.
Plussidan ska naturligtvis balanseras mot oundvikliga investeringskostnader gällande implementering, men i sina uträkningar ser Skatteverket inga stora avvikelser ifall ett nationellt e-fakturakrav synkroniseras med ViDA-bestämmelsen jämfört med att bara nöja sig med det senare. Uppskattningsvis blir det en utvecklingskostnad i trakterna av 150 miljoner i vilket fall som helst (150-200 miljoner kontra 130-180 miljoner).Grafik: Skatteverket Vore bra för Sverige
Hur hårt dessa argument biter på den borgerliga regeringen – och finansdepartementet i förlängningen – finns det inget svar på så länge hemställan från Digg, Bolagsverket och Skatteverket om att utreda möjligheterna att införa obligatorisk e-faktura för B2B och G2B förblir obehandlad.
Nämnda hemställan har i februari tre år på nacken.
Men att Skatteverket vill driva på processen är uppenbart.
“Vi arbetar för att Sverige ska införa en obligatorisk e-fakturering även för transaktioner inom landet. Det är en viktig del i bidraget till digitaliseringen. Vår bedömning är att det är bra för Sverige, företagen och Skatteverket” lyder myndighetens utvärdering publicerad på den egna hemsidan.
Skatteverkets ansträngningar att försöka förbereda allt som måste vara klart tills ViDA-reglerna tas i bruk – vilket Sverige lovat på ministernivå inför hela EU – har också tagit sig andra uttryck. I förra månaden (13 oktober) arrangerade verket en workshop med fokus på implementeringen av ViDA. Många av medlemsföretagen inom Svenskt Näringsliv deltog. En intressant detalj är att Jeanette Munkvold Skovholt från det norska skattedirektoratet medverkade på mötet. Hon berättade om Norges avsikter att införa obligatorisk e-faktura för företag från och med 1 januari 2028 och därefter följa upp detta till 2030 med krav om digital bokföring.
Remisstiden rann ut i och med oktobers utgång. Ett beslut närmar sig.
Men inget säger att Sverige börjar skynda på bara för att Norge kommit längre. Då har kanske de ekonomiska incitament som Skatteverket påtalar större effekt. Sedan är säkerhetsaspekten ett argument. Det idealiska, menar Skatteverket, är att Sverige inför både obligatorisk e-faktura och transaktionsbaserad rapportering för transaktioner inom landet.
“Vi ser att det finns flera stora fördelar med det, inte minst i relation till organiserad ekonomisk brottslighet som momskaruseller, svarta löner och penningtvätt” skriver verket i texten som sammanfattar deras uppfattning.
Den digitala säkerheten är även belyst i Brottsbarometern för 2025. Lena Linusdotter Nitz, expert hos Svenskt Näringsliv inom brott och trygghetspolicy, skrev nyligen en artikel kring detta och det faktum att av alla brottsutsatta företag har nästan vart femte blivit drabbat under det senaste året.
“Det handlar inte längre om enkla bluffar, utan om välplanerade upplägg där kriminella utnyttjar digitala sårbarheter och ibland tar sig in i affärsflöden. Utvecklingen går mot alltmer avancerade metoder, där kriminella både manipulerar leverantörskedjor – exempelvis genom falska bolag eller kapade fakturor – och använder social engineering för att vilseleda medarbetare att själva lämna ut information eller godkänna betalningar” konstaterar Lena Linusdotter Nitz.
Skatteverket hävdar att en nationell transaktionsbaserad rapportering skulle vara ett effektivt verktyg mot den här typen av brottslighet och att det öppnar för värdefulla företagstjänster och bättre möjligheter att bistå med åtgärder mot skattefel.
Källor:
Skatteverket: Transaktionsbaserad rapportering och e-fakturering
"Bedrägerier – ett snabbt växande hot mot svenska företag"
Läs mer:
Vi pratar ViDA med Fredrik på Skatteverket – del 1
Vi pratar ViDA med Fredrik på Skatteverket – del 2