Vi pratar ViDA med Fredrik på Skatteverket – del 2

Så fort första halvåret 2030 passerat är tiden inne. Då ska samtliga medlemsstater i EU vara startklara att införa obligatorisk e-fakturering och digital rapportering för gränsöverskridande transaktioner inom unionen.
Skatteverket välkomnar denna viktiga förändring.
– Men vill man verkligen digitalisera här och nu skulle man ställa samma krav för alla transaktioner. Inte bara de som går EU-länder emellan, säger Fredrik Andersson Carlö, Skatteverkets temaledare för transaktionsbaserad rapportering.

Inexchange har gjort en längre intervju med Fredrik. I första delen talade vi om ViDA, VAT in the Digital Age, utifrån ett övergripande perspektiv, hur det förberedande arbetet avancerar och om det komplexa pusslandet att få regler och system på plats.
Den här gången koncentrerar vi oss på Sverige och vad ViDA innebär nationellt och hur viktig förnyelsen av momsdirektivet är för svenskt vidkommande.

Blir det även en inhemsk lag om obligatorisk e-faktura för företag och myndigheter och träder den i så fall i kraft inom de närmaste åren?
– Vår civilminister Erik Slottner (KD) har ju sagt att “100 procent e-fakturering är målet”. Han sa det för något år sedan på en mässa arrangerad av Sveriges kommuner och regioner (SKR). Han fick en fråga från en av moderatorerna kring e-fakturering som löd “Vad är målsättningen?”. Då sa han att 100 procent e-fakturering är målet. Men vad det betyder i realiteten gällande en lagstiftning är svårt att säga. Frågan kan naturligtvis ställas, men den ägs inte av Skatteverket utan ligger på regeringen och hur de vill göra. 
– Men för vår del ur Skatteverkets synvinkel vore det bra, om det nu ska införas en nationell lag, att allting i så fall genomförs till 2030. Fast vi får se hur det blir. Det är inte realistiskt att förvänta sig att det kommer något internt för Sverige innan dess. Tiden är för knapp.  

Troligtvis tidigast 2030  

Vad kan betraktas som realistiskt?
– Vi har ingen exakt uppgift om när saker och ting kan tänkas komma igång, men vad vi förstått kan det tänkas att lagstiftningsarbetet kommer att komma igång 2027.

Vilket också kräver sin tid kan man förmoda?
– Ja, det säger sig självt att det blir svårt att hinna till ett datum före 2030. Tiden fram till dess lär behövas för att se till att systemet kommer igång och fungerar. Från svensk sida är nog således 2030 det tidigaste man kan förvänta sig. Det är den rimliga tiden. ViDA däremot måste vi vara klara med 1 juli 2030 om vi inte ska bryta mot EU-direktivet. Men om vi tänker oss en form av nationell tillämpning så betyder det förmodligen tidigast 2030 om det blir något sådant.

Samtidigt agerar andra EU-länder raskare. Tyskland exempelvis. Att Europas främsta ekonomi, Tyskland vill säga, inför lag om e-faktura är väl positivt?
– Absolut. Tyskland är den sista av de stora EU-länderna som nu aviserat att man kommer införa obligatorisk e-fakturering och även transaktionsbaserad rapportering. De ska vara klara med det här till 2028. Sedan hörde jag att det pratades om detta vid en mässa. Då framkom det å andra sidan osäkerhet om man verkligen kommer att hinna till 2028 med tanke på var man befinner sig i processen. 
– Det är trots allt många länder som skjutit upp införandet. Man har satt en tidsram och så har man inte hunnit infria den. Ett faktum som är värt att ta med i bilden när vi ser till svensk del. Många har flyttat målsnöret eftersom det tagit längre tid än de hade tänkt sig. Risken finns alltid för fördröjningar. Det är värt att ha i bakhuvudet.

"Går inte jättesnabbt"

Paradoxalt nog verkar dessutom ett antal länder med relativt bräcklig infrastruktur, som Botswana och Rwanda, hinna före oss. Hur ska det tolkas?
– Det är sant, men i det sammanhanget finns det andra aspekter. För att vara ett land som inte infört någon reglering på området, utöver det som EU bestämt, ligger Sverige ganska bra till. I länder som inte haft så mycket e-fakturering, eller inte varit så digitala i det stora hela, kanske man känt ett större behov av att staten måste kliva före och peka med hela handen. 
– Samtidigt har det möjligen funnits en större förhoppning i Sverige om att marknaden ska lösa detta självt. Visst, andelen e-fakturering ökar kontinuerligt år efter år, men det går inte jättesnabbt. Det betyder att om vi fortsätter nuvarande marknads-approach, att det här löser sig självt, så kommer vi att bli omsprungna av de som tänker tvärtom. De bygger sina system som sedan är på plats medan vi passivt väntar med att göra något. 

Sverige har dock, i en internationell jämförelse, ett hanterbart momsskattegap med ett bortfall på cirka 5,5 procent enligt färsk EU-statistik. Kanske vi ändå gör rätt i att avvakta och stanna vid att enbart transaktioner mellan Sverige och annat EU-land måste ske elektroniskt?
– Ska man använda den här reformen till att bekämpa momsbedrägerier, eller skattefel i största allmänhet, behövs det även en nationell lagstiftning. Det är i varje fall vår uppfattning på Skatteverket. ViDA i sig erbjuder nämligen inte särskilt mycket skydd mot detta. Samma sak med själva digitaliseringseffekten. Ska Sverige verkligen få igenom detta, att alla företag ska använda e-fakturering, krävs det att det blir obligatoriskt även för inhemska transaktioner. Vill man verkligen förändra och digitalisera här och nu ska man ställa ett krav för alla transaktioner. Inte bara de som går EU-länder emellan.

Bildtext: Skatteverkets största kontor i Sverige ligger i Sundbyberg och heter Kronan. Här har cirka 3000 medarbetare sin arbetsplats. Foto: Fialotta Bratt

Källa: VAT gap in the EU: 2024 report

LÄS ÄVEN: Del 1: Hur ser Skatteverket på ViDA-reformen? Får vi enhetliga rapporteringssystem inom EU?  Hur går förberedelserna inför ViDA? Plus några andra frågor. Ni hittar artikeln HÄR