Det är hög tid, menar Svenskt Näringsliv, att faktureringsreglerna i det förnyade momsdirektivet (ViDA/DRR) kommer upp på det nationella bordet på allvar.
Reformen innebär att e-faktura och digital rapportering blir obligatoriskt vid transaktioner över gränserna inom EU från juli 2030. Svenskt Näringsliv vill att det tillsätts en bred permanent utredning – där alla berörda parter ingår – som utarbetar ramarna för implementeringen.
– Vi befarar att reformen behandlas som en isolerad momsfråga. Vi anser att det är en mycket bredare fråga. Fakturan är central i hela företagandet, framhåller Anna Sandberg Nilsson, expert på Svenskt Näringsliv inom mervärdesskatt.
Medlemsorganisationen Svenskt Näringsliv täcker in såväl arbetsgivarförbund som branschföreningar. När organisationen agerar, vilket är fallet gällande etableringen av den här EU-reformen, har man praktiskt taget hela Sveriges företagssektor i ryggen.
Frankt uttryckt känner sig organisationen utanför diskussionen som varit hittills.
– När ViDA blev beslutat försökte vi skapa oss en helhetsbild över vad reformen kommer att innebära för företagen. Då såg vi hur stor och bred den här frågan är, säger Anna Sandberg Nilsson och fortsätter:
– Vi vill att även Regeringskansliet ska ha denna utgångspunkt. Ansvaret för fakturan ligger sällan på ett företags skatteavdelning. Det är en central fråga i ett bolag. Vi är rädda för att det hela riskerar att hamna mellan stolarna, att implementeringen blir styvmoderligt behandlad och inte får tyngden som den förtjänar.
Farhågorna som Anna nämner betydde att man i början av juli hemställde, i Näringslivets skattedelegations regi, till regeringen att snarast tillsätta en utredning om implementering av digital rapportering och e-fakturering inom ramen för ViDA.
Värt att notera är att man valde att skriva “snarast”.
– Vilket främst ska kopplas till utredningen, förtydligar Oscar Brissle, nationalekonom och medarbetare på Svenskt Näringslivs skatteavdelning.
– Det gäller att samla alla olika kompetenser. Inte minst IT-tekniska kompetenser för att klarlägga vad som krävs för att implementeringen ska bli så praktiskt tillämplig som möjligt. Finns det flexibilitet i lösningarna som ofta presenteras som Peppol? Hur ser vi på EDI-frågan? Eftersom vi inte är några IT-experter är det sådant vi sliter med att försöka förstå. Vi sitter med skattebiten som bara är en del av det här paketet, utvecklar Oscar och understryker:
– Det är mycket som ska fungera tillsammans för att det här ska kunna flyga i slutänden. Framställs det enbart som en skattefråga missar man hur mycket som egentligen berörs. Frågan är bredare än så.
Svenskt Näringsliv äger en oro över att Finansdepartementet och Regeringskansliet har ett alltför smalt perspektiv på reformen.
Anna Sandberg Nilsson:
– Innan reformen beslutades inom EU har näringslivet bara deltagit i den inledande remissrundan. Vi har inte haft någon som helst insyn i den fortsatta beredningen, vilka kompetenser som varit med och påverkat utformningen, vilka frågor som ställts, vilka konsekvenser som olika val medför och så vidare.
Upplevda försummelse kan synas olycklig eftersom många betydelsefulla åsikter riskerar att gå om intet. Anna Sandberg Nilsson sitter exempelvis i EU-kommissionens momsexpertgrupp och som organisation har Svenskt Näringsliv täta band med BusinessEurope. Här finns en bank med kunskap och erfarenheter.
Precis som Anna påpekar finns det mycket att väga in från näringsidkarnas horisont:
–- Jag har jobbat med moms i över 30 år och har med mig historiken. Jag har varit med om förändringarna i EU:s fakturaregler, såsom 2004 och 2013, och vet, när besluten väl har tagits, hur många praktiska frågor som landar i knäet hos företagen, Skatteverket och rådgivarna. Frågor som företagen sedan måste hantera och som skapar systemmässiga problem och kostnader.
– Som sagt. Jag vet hur stor fakturafrågan är och känner att varken moms- eller fakturareglerna får respekten de förtjänar. Därför hyser jag en viss rädsla för att reformen i värsta fall flyger under radarn. Ju närmare vi kommer 2030 desto större blir risken att många delar fortfarande inte är hanterade. Med konsekvensen att vi får problem i slutänden, att företag inte hinner bli klara och att det blir slagsmål om olika kompetenser vilket riskerar att driva upp kostnaderna.
I det konstaterandet ligger dessutom en farhåga att vår egen svenska analys av implementeringen i andra länder inte blir omfattande nog. Mycket går att lära av redan gjorda erfarenheter.
Det kan rentav, enligt Oscar Brissle, ligga en viss fördel i att vila på hanen gällande slutgiltig utformning, men förberedelsemässigt vore det välbehövligt att få skjuts på en bred dialog så snart som möjligt.
– EU-kommissionen kommer att leverera explanatory notes – alltså vägledande texter gällande syfte och innebörd – och implementeringsakter allteftersom. Och som kommissionen skriver själva i implementeringsstrategin: om dessa dröjer, och man bara sitter och väntar på att de ska distribueras, kan det leda till ytterligare förseningar. Då finns risken att arbetet inte går framåt över huvud taget. Det här behöver ta fart, menar Oscar Brissle.
– Ja, det är himla viktigt att vi börjar bli konkreta, att utgångspunkten är företagens perspektiv, att vi får till regler som stärker, och inte motarbetar, svensk tillväxt och konkurrenskraft, avslutar Anna Sandberg Nilsson.
Bildtext:
Anna Sandberg Nilsson, sakkunnig mervärdesskatt, och Oscar Brissle, nationalekonom, talar i den här intervjun om hur Svenskt Näringsliv ser på implementeringen av det beslutade momsdirektivet. Svenskt Näringsliv upplever att frågan blivit förminskad nationellt och att formerna för implementeringen måste diskuteras och synliggöras på betydligt bredare front. Foto: STEFAN TELL och CHRISTIAN GUSTAVSSON (lilla bilden).
Läs vidare:
250703 NSD hemställan om utredning ViDA-DRR
Ny hemställan: starta ViDA-arbetet nu!