Heldagskonferensen EFH & Inköp – arrangerad på Hotel Birger Jarl i Stockholm – täcker det mesta inom Purchase-to-Pay, elektronisk fakturahantering, e-faktura och inköp.
Delar av partneravdelningen på InExchange deltog på mässan. Förutom viktigt nätverkande lyssnade de på intressanta föredrag. Bland annat fick man höra Skatteverket propagera för obligatorisk e-fakturering eftersom det skulle radera ut problemet med bluffakturor och hindra andra slags ekobrott.
Betydelsen i att använda transaktionsbaserad rapportering (TBR) och e-fakturering i kampen mot ekonomisk brottslighet utgjorde temat för den föreläsning som Fredrik Andersson Carlö levererade en bit in på förmiddagen. Fredrik är teamledare för transaktionsbaserad rapportering på Skatteverket.
I sin genomgång lyfte han ett flertal positiva effekter som en nationell transaktionsbaserad rapportering skulle framkalla. Med ett sådant verktyg skulle hela transaktionskedjan synliggöras. I så fall blir det tämligen enkelt att upptäcka bedrägeriförsök och på så vis neka utbetalningar i god tid.
– Transaktionsdatan kan likaså användas både vid urvalsframtagning och vid utredningar, men även vid riskanalys och omvärldsanalys. Och framför allt: det skulle förmodligen skapa en stark preventiv effekt, menade Fredrik Andersson Carlö.
Men det stannar inte där. Om Skatteverket dessutom ges rätten att dela dessa transaktionsdata med andra brottsbekämpande myndigheter kan ytterligare varianter av fiffel bekämpas på ett verkningsfullt sätt. Fredrik tog exempelvis upp bedrägerier gällande lönegarantier, investeringar och krediter. Det vore även lättare att kartlägga och motverka penningtvätt mellan företag och försvåra svart verksamhet.
Gällande momsbedrägerier, och momskarusellerna som bedrivs inom denna storskaliga brottssektor, är det ofattbara skatteintäkter som hålls undan. Drygt 23 miljarder euro gick enligt beräkningarna förlorade för hela EU under 2022. I Sverige är den uppskattade förlusten cirka 3 miljarder kronor årligen.
– Att motverka denna brottslighet är därför av yttersta vikt, betonade Andersson Carlö.
Fredrik Andersson Carlö är teamledare för transaktionsbaserad rapportering på Skatteverket.
Så varför skrider inte Sveriges makthavare genast till verket och tar ett beslut om att införa transaktionsbaserad rapportering (TBR) i vårt land? Det generella svaret är att vi talar om ett mycket komplext område. Det låter sig inte förvandlas över en natt, men genom att den tekniska utvecklingen eskalerar och utbytet av elektroniska affärsdokument breder ut sig skapas successivt ett landskap moget för förändring.
EU-kommissionens förslag VAT In The Digital Age (ViDA) utgör av allt att döma den väg till digitalisering som betyder att transaktionsbaserad rapportering blir verklighet till slut. Nu har ViDA-paketet stött på patrull flertalet gånger, senast tidigare den här veckan, men det är, menar Skatteverket, en reform som utöver förmågan att motverka momsbedrägerier och alla typer av skattebrott också skulle kunna skydda seriösa företag från exempelvis underleverantörer som bedriver svartarbete, penningtvätt, bedrägerier och bluffakturor.
Mer konkret föreslår EU-kommissionen i ViDA-paketet att implementera en struktur för mervärdesskatterapportering (Digital Reporting Requirements) som ska fungera friktionsfritt vid gränsöverskridande transaktioner mellan EU-anslutna stater. Den rapporteringen bygger på obligatorisk e-faktura.
Upplysningarna som beskattningsbara personer måste lämna om varje transaktion till skatteförvaltningen standardiseras i ett elektroniskt format. Senast tio dagar efter att fakturan utfärdats ska transaktionen rapporteras till skattemyndigheten genom ett system som medlemsstaterna ska tillhandahålla. Skattemyndigheten ska sedan överföra informationen till en central enhet, VAT Information Exchange System (VIES), som EU-kommissionen ansvarar för.
Om nuvarande ViDA-kompromiss godkänns till slut, utan fortsatta omskrivningar, ska det digitala rapporteringskravet vara infört inom EU i juli 2030.