VAT i den digitala tidsåldern
Den europeiska kommissionen har lade i december 2022 förslag om att införa digitalt rapporteringskrav för gränsöverskridande transaktioner inom EU. Grunden för rapporteringssystemet ska vara en e-faktura med EU-gemensam standard. Rekommendationen är att samma typ av rapporteringsskyldighet även introduceras nationellt.
Förslaget, som går under namnet ViDA (VAT In The Digital Age), har behandlats flitigt i EU och blivit reviderat flera gånger om genom olika kompromisser. Två tredjedelar av reformen är godkänd. Ett bifall gällande sista delen kan komma sent under hösten 2024.
Under unionens roterande ordförandeskap har det skruvats kontinuerligt i originalinnehållet. Under hösten 2023, när Spanien var ordförandeland, tillmötesgick så många invändningar att det ett tag såg hoppfullt ut. Bland annat behölls möjligheten till samlingsfaktura och vidare utvidgades rapporteringsfristen från två till tio arbetsdagar.
Men trots alla ändringar blev det inget samfällt ja till förslaget.
Vid årsskiftet 2024 tog Belgien över ordföranderollen. Inte heller belgarna nådde ända fram under sitt halvår vid rodret trots rejäla ansträngningar. På två huvudområden, enkel momsregistrering och digitala rapporteringskrav och e-faktura, nåddes enighet i maj, men beträffande det tredje benet i paketet, som berör plattformsekonomi, har Estland motsatt sig nuvarande utformning. Estland ondgör sig över det obligatoriska kravet om att plattformar ska redovisa moms för tredje part. Trots att motståndet bemötts med en kompromiss om att undanta små och medelstora företag har den baltiska medlemsstaten stått fast vid sitt nej och använt sig av sin vetorätt vid tre ECOFIN-möten i tät följd.
ECOFIN-sammankomsterna är mötesytan för EU:s finansministrar. Under nuvarande ungerska ordförandeskap är det sagt att nästa ECOFIN-möte ska hållas antingen i oktober eller november 2024.
Detta är syftet med VAT In Digital Age
Det finns ett EU-direktiv om ett gemensamt system för mervärdesskatt sedan 2006, men i takt med att åren gått och den digitala utvecklingen framskridit har innehållet blivit ålderstiget och delvis passé för att appliceras till nuvarande förutsättningar.
Av den anledningen har EU-kommissionen tagit initiativ till att modernisera nuvarande mervärdesskatteregler och i den förnyelsen beakta de fördelar som digital teknik erbjuder. Uppgraderingen har föregåtts av ett förarbete som tagit nästan två år i anspråk att genomföra.
De slutgiltiga förslagen lades fram den 8 december 2022 och har paketerats under titeln VAT in the Digital Age (Mervärdesskatt i den digitala tidsåldern) förkortat ViDA. Avsikten är i grund och botten att skapa en enkel och rättvis beskattning och att utnyttja de digitala lösningar som finns tillgängliga för att bekämpa skattebedrägerier, minska momsgapet i EU och att anpassa gränsöverskridande handel till dagens datadominerade samhälle.
Tre huvudområden
Målen med föreslagna ändringar är i huvudsak tre:
- Modernisera och digitalisera mervärdesskatterapporteringen
Rapporteringsskyldigheten för mervärdesskatt ska moderniseras genom att införa digital rapportering vid gränsöverskridande transaktioner mellan EU-anslutna stater. I ViDA-redogörelsen benämns förnyelsen av mervärdesskatterapporteringen med den engelska termen Digital Reporting Requirements (DRR). Rapporteringen ska baseras på obligatorisk e-faktura. Upplysningarna som beskattningsbara personer måste lämna om varje transaktion till skatteförvaltningen standardiseras med andra ord i ett elektroniskt format. Senast två dagar efter att fakturan utfärdats ska transaktionen vara inrapporterad till skattemyndigheten genom ett system som medlemsstaterna ska tillhandahålla. Skattemyndigheten ska sedan inom en dag överföra informationen till en central enhet, VAT Information Exchange System (VIES), som kommissionen ansvarar för. - Uppdatera mervärdesskattereglerna för plattformsekonomi
Kommissionen hävdar att så kallad plattformsekonomi – och då specifikt korttidsuthyrning av bostäder respektive persontransporter som tillhandahålls på webbplats och i appar – gynnas på otillbörligt sätt eftersom det är kontaktytor som med rådande momssystem ger personer och företag möjlighet att saluföra tjänster utan moms. För att uppnå en lika behandling av plattformsekonomi respektive traditionell ekonomi anser kommissionen att momsreglerna måste förtydligas. Förslaget är att tillhandahållaren av den elektroniska plattformen ställs ansvarig för uppbörd och momsbetalning när säljaren själv inte verkställer detta med hänvisning till att man är privatperson eller att årsomsättningen är så liten att man är undantagen från skatteplikt.
- Introducera en enda registreringspunkt för mervärdesskatt
Behovet av flera mervärdesskatteregistreringar inom EU bör undvikas. Det handlar i stället om att förbättra och utrusta befintlig modell – VAT One Stop Shop (OSS) – med en gemensam kontaktpunkt. Lösningen är, enligt kommissionen, att utöka möjligheten att redovisa mervärdesskatt i annat EU-land genom deklarationer som lämnas elektroniskt via företagets etableringsland. I sammanhanget föreslås att B2B-kund ska kunna använda sig av omvänd skattskyldighet i de fall försäljning genomförs till ett medlemsland där leverantören saknar förankring.
Slopad samlingsfaktura
Om det föreslagna digitala rapporteringskravet införs kommer samlingsfakturan att slopas helt både för EU- och nationell handel. Ett viktigt mål i förändringsarbetet är att systemet som utnyttjas förblir rappt och okomplicerat. I en samlingsfaktura tillåts leverantören att samla många artiklar som sålts över lång tid i en och samma faktura. Det skapar en tröghet i betalningen. Ett lättbegripligt exempel, taget ur mångas vardag, är parkeringsföretagen och apparna som används för att registrera en p-tid. Bedöms beloppet för den aktuella parkeringen för litet skjuts det upp och kombineras med nästa avgift.
Konsekvensen av realtidsrapporteringen blir att samlingsfakturor inte längre kommer att gå att använda. I kommissionens omfattande underlag beskrivs den här punkten i följande formella formulering: “För att säkerställa att beskattningsbara personer inte kommer att vara beroende av mottagarens godkännande för att utfärda en elektronisk faktura stryks artikel 232 i momsdirektivet.”
Mer läsning:
GENA befarar att ViDA tappar sitt syfte
Myndigheter vill se obligatorisk e-faktura
Förslagspaketet VAT in the Digital Age är uppdelat i tre delar som kräver ändringar i EU-lagstiftningen: momsdirektivet, rådets genomförandeförordning och rådets förordning om administrativt arbete.
Genomförandeförordningen, som behandlar hur informationskraven för vissa mervärdesskatteordningar ska formuleras, är till alla delar bindande och direkt tillämplig inom hela EU. Ändringarna ska vara införlivade i medlemsstaternas nationella lagstiftning senast den 31 december 2024 och tas i bruk från och med den 1 januari 2025.
Enligt finansdepartementet i vårt land innebär ändringarna i mervärdesskattedirektivet ingen skillnad för svenskt vidkommande. Vår mervärdesskattelag täcker in föreslagna omarbetningar och kräver ingen ändring i svensk lagstiftning.
I rådets förordning om administrativt arbete framhålls hur viktigt det är att använda väletablerad teknik för att komma åt mervärdesskattebedrägeri. Nuvarande metod att samla in aggregerade data genom sammanställningar har använts sedan den inre marknaden infördes 1993 och är inte ändamålsenlig längre. Nu är avsikten att sammanställningarna ersätts med transaktionsbaserad rapporteringsskyldighet. Vilket i sin tur kräver en IT-struktur som tillåter ett fungerande utbyte mellan EU-länderna. I förslagspaketet från EU-kommissionen sätts ett hårdare fokus på digitalisering genom följande åtgärder:
- Det blir krav på digital rapportering för att därigenom standardisera de uppgifter som beskattningsbara personer måste lämna om varje transaktion till skattemyndigheterna i elektroniskt format.
I och med ovanstående krav blir e-fakturering obligatorisk för gränsöverskridande transaktioner inom EU. - Det kommer att inrättas ett centralt elektroniskt system för mervärdesskatteinformation benämnt VAT Information Exchange System (VIES). Systemet gör det möjligt för medlemsstaterna att överföra information om mervärdesskatt som de lagrar på nationell nivå. Det kommer dock enbart vara tillgängligt för bemyndigade tjänstemän, som utsetts av respektive EU-land, för att kontrollera att mervärdesskattelagstiftningen tillämpas korrekt. Uppgifterna i VIES får en lagringstid på fem år.
- Medlemsstater som redan har infört nationella rapporteringssystem ska anpassa dessa till den EU-gemensamma standard som kommer att fastställas framöver.
Medlemsstaterna kommer att få förutsättningar att införa obligatorisk e-fakturering för transaktioner nationellt mellan företag (B2B) enligt samma europeiska standard som vid gränsöverskridande e-fakturering.