.svg){kind=logo}
.svg){kind=logo}
Förhandlingarna om att nå en politisk överenskommelse kring ViDA (VAT In The Digital Age) är intensiva i EU. Målet är att enas om en kompromiss lagom till Ekofinmötet i maj.
Det märkliga är att Sverige – som vill bli världens mest digitaliserade land – är passivt och snarare bromsar än stöttar förslaget.
– Sverige klassas som negativt inställt till ViDA av EU-kommissionen. Det är faktiskt genant, konstaterar Niklas Andersson, produktchef på InExchange.
Innehållet i ViDA-förslaget är omfattande, men i sak handlar det om att uppgradera momsdirektivet och anpassa det till dagens digitala förutsättningar. Bland annat föreslås ett digitalt rapporteringskrav vid gränsöverskridande handel inom EU. Något som dels förutsätter e-faktura och dels en samordning – gällande system och standardiserade format – för att transaktionerna ska kunna utföras medlemsländerna emellan utan tekniska hinder.
Om ViDA träder i kraft, någorlunda i linje med originalförslaget, begåvas EU med en lösning som betyder att faktureringen förenklas betydligt vid dokumentutbyte över gränserna inom unionen och att det blir svårare att smita undan från momsskyldigheten.
– Argumenten att implementera ViDA är många. I en värld som digitaliseras allt mer för varje dag som går är en övergång till obligatorisk elektronisk fakturering ofrånkomlig. Frågan är inte om detta steg kommer att tas – utan när. Det är ingen idé att motarbeta den utvecklingen. Det ligger inget värde i det, anser Niklas Andersson.
Svensk ovilja förvånar
Det knepiga är att Sverige betecknas som skeptiskt till ViDA och står i bjärt kontrast till många andra länder. ViDA uppmuntrar möjligheten att synkronisera införandet av obligatorisk e-faktura vid gränsöverskridande handel med att även lagstifta nationellt om e-faktura vid B2B-fakturering. Aktiviteten är stor såväl inom som utanför EU. Enligt en färsk sammanställning (publicerad på vatcalc.com) kommer 27 länder världen över att instifta obligatorisk e-faktura innan 2030.
Däribland tunga ekonomier som Frankrike och Tyskland.
Men Sverige är oroväckande inaktivt. Hemställan från ifjol, då tre statliga verk bad regeringen att tillsätta en utredare för att undersöka förutsättningarna att införa e-fakturakrav gällande B2B och G2B, är fortfarande obehandlad.
I Bryssel finns det dessutom svenska lobbyister som uppenbarligen motverkar ViDA och de digitala framsteg förslaget skulle innebära. Antikampanjandet är så påtagligt att EU-kommissionen reagerat starkt över den svenska framtoningen.
Motstånd byggt på svaga argument
Belackarna, som gör att Sverige upplevs som motsträvigt, uppger framför allt två skäl till att ViDA i tänkta utförande bör skrinläggas:
• En av invändningarna vilar helt på principiella grunder. Det är fel, tycker man, att med lagstiftning reglera hur avtal skrivs mellan två parter.
• Ett annat argument, som motståndarna pekar på, är att en stor andel svenska företag saknar systemstöd och att ett lagkrav skulle tvinga fram dyrbara investeringar.
Men Niklas Andersson sticker enkelt hål på den retoriken.
– Principer i all ära, men här handlar det om att jobba smart. Om EU inte kan samsas om ViDA finns risken att varje medlemsstat skaffar sin egen lösning. Då får vi 27 lösningar. I så fall blir det ännu krångligare än i dag, säger han och konstaterar vidare:
– Även resonemanget om systemen är konstigt. Tror någon verkligen att systemleverantörerna sitter overksamma den dagen det blir obligatoriskt med e-faktura? De kommer självklart att föregå ett lagkrav och slåss om kunderna med bättre och mer attraktiva erbjudanden. Det är så man utvecklar saker och ting. Det är en naturlig konkurrensutsättning.
Merparten kan e-fakturera
Ytterligare en motiverad fråga är denna: är det verkligen så många företag som saknar systemstöd? I rapporten “80 procent e-faktura” identifierar NEA (Nätverket för Elektroniska Affärer) totalt 600 000 mikroföretag i Sverige av vilka man bedömer att 150 000 saknar affärssystem i dag. Samtidigt finns det 1,2 miljoner företag i landet.
Så egentligen är det bara 10 procent, lite drygt, som inte är rustade i nuläget.
En överväldigande majoritet kan alltså hantera elektronisk fakturering och då vore det, enligt Niklas, naturligt att prioritera den stora merpartens intressen.
– Vi har redan i dag ett lagkrav gällande e-faktura när det kommer till fakturering till offentlig verksamhet. Det är snarare dumt att den ordningen inte är allom rådande i stället. Nu hamnar företagen i två lägen. De kan ha en typ av fakturering mot offentlig verksamhet och en mot den privata som styrs av alla möjliga saker. Det är ju bara onödigt, menar han.
Sverige tappar fart
Den initiativlösa hållning Sverige hade till ViDA under första halvåret i fjol, när EU-ordförandeskapet vilade i blågula händer, förstärkte intrycket av att det avlånga landet i norr tappat fart gällande digital omställning. I fråga om digital affärskommunikation var det svenska ordförandeskapet sex förlorade månader.
Men nu är Belgien ordförandeland. Under deras befattning har ViDA-processen lossnat på allvar. När EU:s finansminstrar träffas i mitten av maj vid sitt månatliga Ecofinmöte förväntas de enas om en politisk överenskommelse om ViDA som kan harmonisera e-faktureringen inom hela unionen.
– Belgien är en stark förespråkare för digitalisering och kommer att introducera bestämmelser om obligatorisk e-faktura för B2B under 2026. Som det utvecklats är det i dag lättare att hitta länder som har en plan för att lagstifta om e-faktura än länder som inte har det. Tyvärr hamnar Sverige i den senare gruppen. Vi har knappt en plan alls, avslutar Niklas Andersson bekymrat.
