.svg){kind=logo}
.svg){kind=logo}
Det internationella organet för e-fakturaoperatörer, GENA, samlades nyligen i Utrecht i Nederländerna. Flera högaktuella ämnen stod på dagordningen. Det ventilerades format, som Peppol och avknoppningen PINT, och även nationella lagkrav och implementering av så kallade femhörnsmodeller. InExchange representerades av Niklas Andersson och Simon Strandell.
– Det är viktigt att vara på plats. Det ger större möjligheter att påverka, framhåller Niklas.
GENA (Global Exchange Network Association) hade sitt så kallade General Assembly Meeting i Utrecht den 5-6 juni. Från InExchange deltog Niklas Andersson, Head of Products, och Simon Strandell, Commercial Director, på mötet. GENA erbjuder en kontaktyta som är värdefull att ta tillvara på.
– Det är väldigt viktigt att vara med vid den här typen av träffar. Man lär sig mycket av att prata med branschkollegor. Framför allt från andra länder, menar Niklas och får medhåll av Simon:
– Just att ta del av argumenten och diskussionerna, och inte minst de inriktningsbeslut som tas, har stor betydelse för att ligga i fas med utvecklingen eller rent av vinna ett visst försprång. GENA är vår intresseorganisation. Det är vår gemensamma röst mot marknad, politiker och övrig omvärld.
"Nästa stora sak"
Sakfrågorna som togs upp i Utrecht var flera. Stor plats tog den så kallade femhörnsmodellen. Ekonomifolk som sysslar med faktureringsarbete är i regel bekanta med fyrhörnsmodellen, eftersom Peppol har den schematiska strukturen, men nu pågår på flera håll en implementering av ett femte hörn. Det tillkommande hörnet tjänar som rapporteringspunkt för CTC ((löpande rapportering av transaktioner). Syftet är att förse skattemyndigheterna med en kontrollinstans gällande momsskyldighet.
– Det är väldigt tydligt att detta blir nästa stora sak. Det finns lite olika varianter till lösning för den här typen av modell som länderna väljer fritt mellan, konstaterar Niklas Andersson.
Ett val mellan två modeller
Mer exakt beskrivet är det en centraliserad respektive en decentraliserad modell.
Den centraliserade modellen innebär att man skickar in en transaktion till en plattform som myndigheterna äger. Denna plattform kontrollerar sedan transaktionen och skickar tillbaka den för vidare distribution av operatören. Det här har exempelvis Polen gjort som sin lösning.
Den decentraliserade modellen innebär att man rapporterar till myndigheterna samtidigt som man skickar vidare sin transaktion mot sitt slutmål. Det gör att operatören som handhaver dokumentöverföringen kan verkställa sändningen utan att riskera dröjsmål förorsakad av den statliga plattformen.
Numera skrinlagda Nordic Smart Government & Business, som var ett samarbete mellan Nordens länder för att få fram enhetliga standarder och processer, valde den decentraliserade modellen när man utförde sitt pilotprojekt för att hitta en nordisk lösning för ViDA (VAT In The Digital Age).
– Den modellen är att föredra, anser Niklas. Då låser man inte upp sig vid myndigheterna utan kan samtidigt hålla trafiken öppen.
Tysk e-fakturalag med brister
Ett annat tungt subjekt som landade på bordet var Tysklands nya e-fakturalag som träder i kraft 1 januari 2025. Lagen säger att om ett bolag yrkar på att få e-faktura måste leverantören uppfylla det kravet.
– Men det som inte täcks av lagen är hur fakturan ska skickas, inskjuter Niklas och blottar därmed en allvarlig brist eftersom det inom Tyskland finns tre olika format godkända som e-faktura: ZugFERD, eRechnung och Peppol BIS 3.
– Det intressanta här är att ZugFERD framför allt är en PDF som har strukturerad fakturadata inbäddad i filen. Just detta format skickas vanligtvis via e-post till mottagaren, förklarar Niklas vidare.
Eftersom det saknas ett samlat register och lagkravet, otroligt nog, inte reglerar på vilket sätt fakturan ska skickas kan ni säkert lista ut konsekvensen. Exakt. Företag som inte digitaliserat i speciellt stor utsträckning gör som förut. De fortsätter att mejla eller posta fakturorna.
Olika pilotprojekt
Luckorna i den tyska lagstiftningen är ett konkret exempel på fall där GENA som samlad organisation kan göra beslutfattarna uppmärksamma på svagheter. En enskild operatör har i sådana stora och byråkratiska sammanhang svårt att få gehör, men är det GENA – med cirka 100 medlemsföretag – som har synpunkter blir graden av påverkansmöjligheter en helt annan.
Inom ramarna för GENA genomförs många olika pilotprojekt. Det är samarbeten som definitivt fyller en funktion.
– Majoriteten av projekten är av väldigt teknisk karaktär. Det handlar många gånger om att testa nya tänkta modeller eller användandet av formatregler och så vidare. Jag skulle beteckna det som ett konstruktivt arbete där man gemensamt kikar på olika lösningar. GENA är ett utmärkt forum för den typen av samverkan, summerar Niklas Andersson.
