Europa rustar för ViDA men tyst i Sverige

Medan flera EU-länder är redo att lagstifta om obligatorisk e-faktura för företag och myndigheter – och andra länder redan har sådana lagar – råder fortfarande stillestånd i Sverige. En hemställan riktad till regeringen är alltjämt obehandlad trots att skrivelsen snart har två år på nacken.
Men kanske att godkännandet av EU-kommissionens reformpaket (ViDA), som betyder att momsdirektivet anpassas till dagens digitala teknik, får saker att hända även i vårt land.

Statliga SFTI (Single Face To Inudstry) är det samverkande kansliet i Sverige för en digital och standardiserad inköpsprocess i offentlig sektor. I mitten av november höll denna konvergerande tekniska enhet ett digitalt seminarium. På agendan stod bland annat det senaste om det antagna EU-paketet VAT In the Digital Age och hur Skatteverket ser på förnyelsen av momsdirektivet och bestämmelserna som ingår i reformen. Myndigheten företräddes av Fredrik Andersson Carlö som är teamledare för utvecklingstemat transaktionsbaserad rapportering och obligatorisk e-fakturering.

Enkät från Digg

Men innan vi knyter an till Fredriks redogörelse kan vi konstatera att Digg, Myndigheten för digital förvaltning, tog ett initiativ i dagarna som blir intressant att se kontentan av. Digg skickade ut en enkät till landets statliga myndigheter, kommuner och regioner med frågor om e-handel och e-fakturering.
“Vi räknar med att kunna publicera resultaten från enkäten under februari 2025” skriver Anderz Petersson på LinkedIn.
Anderz är specialist hos Digg på offentlig e-handel.

Ingen skyldighet

Underlaget som Digg införskaffar blir en termometer på hur hett myndighets-Sverige ser på elektronisk dokumenthantering. Hur ivriga man är på regeringsnivå har vi däremot inga indikationer på. Enligt en källa som kontaktat regeringskansliet har det sagts att man vill vänta tills ViDA-förslaget blivit godkänt innan man har för avsikt att agera. 
Nu, när detta beslut är ett faktum, borde tiden rimligen vara inne att behandla den hemställan som Skatteverket, Bolagsverket och Digg riktade till regeringen i februari 2023. I den skrivelsen uppmanades regeringen att skyndsamt tillsätta en utredare med uppdrag att undersöka  förutsättningarna att göra det obligatoriskt för företag och offentlig förvaltning att använda e-faktura.
Fast det finns inga garantier för att ärendet tas upp överhuvudtaget.
– Regeringen har ingen skyldighet att reagera på en hemställan, men vi hoppas att de ska göra det, klargör Anderz Petersson.

Femårigt fönster

Trots avsaknaden av svar arbetar ändå omnämnda myndigheter utifrån föreställningen att obligatorisk e-faktura blir av förr eller senare.
– Vi har framfört i vårt remissvar att vi önskar en nationell implementering av obligatorisk e-fakturering. Vi hoppas också att vi får ha en dialog med Finansdepartementet när de ska förbereda den nationella implementeringen av ViDA, säger Fredrik Andersson Carlö på Skatteverket.
Från och med juli 2030 är det digitalt rapporteringskrav som gäller för gränsöverskridande transaktioner inom EU. Därefter ska övriga komponenter i ViDA planteras åren därpå tills hela reformen är genomförd 2035. 
– Men ViDA svarar inte på alla frågor, poängterar Fredrik. Det svarar exempelvis inte på hur nätverken för e-fakturering och systemen ska kommunicera med varandra. Vissa saker kommer att behöva lösas med nationell lagstiftning eller kanske av marknaden.
– Vi kan också räkna med en del svar via det efterarbete som brukar ske lagstiftningsmässigt i EU. Exempelvis i form av Explanatory Notes som kommer att tydliggöra vissa saker som inte är klart i dagsläget, tillägger han.
Anderz Petersson:
– Nu har vi ett jättebra fönster med fem års förberedelsetid. Det är den tidslängden vi behöver för att göra den här typen av förändringar. Nu väntar vi egentligen bara på att Sverige ska positionera sig i detta.
Men vad är det som måste ta fem år?
– Jag skulle säga att det är en rejäl omställning, framför allt för en stor del av samhället, i det som nu väntar i form av systemförändringar och även hur datan ska transporteras. Ska det exempelvis vara en nod hos Skatteverket kommer det att ställas stora krav på alla system som måste involveras. Dessutom är det fortfarande saker som inte klargörs av ViDA, säger Anderz Petersson.

Två synvinklar

Niklas Andersson, produktchef på Inexchange, tycker rent principiellt att beslutsgången är onödigt saktfärdig i Sverige.
– Det är bara Sverige som pratar om åren som ViDA stakat ut (2030-2035). Andra länder har varit igång länge. Belgien hade tidigt en första introduktion av e-fakturalag vilken nu byggs på till 2026. Vi har även Frankrike, Polen och Spanien som hållit på länge. Dessutom har flera länder haft införlivade lagkrav i många år. I Sverige har vi lagen om e-faktura till offentlig sektor som kom 2019. Sedan har inget hänt. Det enda som finns är en hemställan som legat orörd i snart två år.
Men Niklas tacklar regeringens tröghet med bibehållet lugn.
– Man får ta det på två sätt. Visst, Sverige har inget lagkrav, men vi har samtidigt ganska hög grad av e-faktura. Det innebär att det är mycket upp till oss som systemleverantörer att få mer spridning och påvisa nyttan. Obligatorisk e-faktura ger en skjuts såklart, men jag vill inte vara beroende av ett lagkrav för att vi ska utöka e-faktureringen. Det är ett bra hjälpmedel absolut, men vi har alla förutsättningar att själva verka för att öka graden av e-faktura på många olika sätt, säger han.