Gemensam nordisk väg för att rapportera hållbarhet

Minskad administrativ börda och effektivare användning av klimatdata i digitalt format. Det är ambitioner som Nordiska ministerrådet vill uppfylla genom det program med fokus på automatisk hållbarhetsrapportering som nu blivit presenterat.
Projektet har arbetats fram av rådet för att möta EU:s CSRD-direktiv som ingår i det gröna avtal som slutits inom unionen. 
Direktivet innebär hårdare rapporteringskrav för företag gällande inverkan på miljö och samhälle. Nordiska ministerrådet vill underlätta övergången och uppnå visionen om att Norden ska bli världens mest hållbara och integrerade region år 2030.

Syftet med CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive), som trädde i kraft den 1 juli 2024, är att standardisera och förbättra hållbarhetsrapportering hos företag. Direktivet är en del av EU:s mål att göra Europa klimatneutralt till 2050 *). Reglementet är omfattande och kräver att företag rapporterar om sina åtgärder och resultat rörande miljömässiga, sociala och styrningsrelaterade områden, förkortat ESG (Environmental, Social & Governance). 
Först ut att omfattas av direktivet är börsnoterade företag med fler än 500 anställda. I deras fall ska CSRD-kravet infrias vid rapporteringen av det senaste räkenskapsåret. På tur står bolag med över 250 anställda, oavsett om de är börsnoterade eller inte, vars rapportering måste utföras enligt samma normer från och med nästa år. Därefter, ytterligare en fas framåt, kommer även små och medelstora börsnoterade bolag att inkluderas.

Gränsöverskridande samarbete  

Nordiska ministerrådet **) konstaterar i sin nysläppta rapport att “efterlevnaden av CSRD är en betydande utmaning för företag och deras hållbarhets- och rapporteringsansvariga. Många företag har tidigare inte varit skyldiga att rapportera om och dela klimatdata och saknar därför erfarenhet av relevanta datamängder.”
För att lätta den administrativa skyldigheten har rådet, genom ett nordiskt gränsöverskridande samarbete, tittat på tänkbara gemensamma förtjänster främst koncentrerat på utbyte av klimatdata för företag att beräkna sitt klimatavtryck. I höstas hölls tre workshops – till vilka en särskild fokusgrupp med experter utsågs – i syfte att ta fram mockups och identifiera lösningar som kan integreras i befintlig digital infrastruktur och, som nyss nämndes, därigenom nå ställda krav vid beräkningar av klimatpåverkan.

Fyra sammanlänkade områden

I rapporten redovisas såväl metoder som rekommendationer.
Tanken är att etablera en gemensam och interoperabel ram för eDokument där företag enkelt kan beräkna och dela sin klimatpåverkan och på så sätt främja hållbar upphandling. Syftet är vidare att integrera klimatdata i befintliga digitala format och uppställningar. Detta inkluderar specifikationer som exempelvis material, vikt och CO2e-utsläpp av produkter eller tjänster. Det vill säga avgörande information för företagen att samla in för att uppfylla CSRD och European Sustainability Reporting Standards (ESRS)
För att ta sig an dessa utmaningar syftar projektet till att integrera klimatdata i eDocuments (som e-fakturor och e-kataloger) och därigenom underlätta ett mer sömlöst och standardiserat utbyte av data. Detta ska inte bara tillgodose regulatoriska krav – lagar, föreskrifter och förordningar – utan även stötta företag i att göra långsiktigt hållbara val.
Totalt levererar det Nordiska ministerrådets projekt 13 konkreta rekommendationer för att förenkla hanteringen av klimatdata. Dessa rekommendationer kan i sin tur delas upp i fyra sammanlänkade områden:

• Utnyttjande av befintliga infrastrukturer och ramverk.
• Användning av e-Documents, erkända standarder (exempelvis Peppol) och klassificeringar.
• Säkrad tillförlitlighet och processhantering genom att förlita sig på befintliga arbetsflöden och system så långt det är möjligt.
• Anpassning av beräkningsmetoder och riktlinjer för förbättrad enhetlighet och jämförbarhet.

Affärstillväxt och miljöansvar  

Genom att arbeta tillsammans menar det Nordiska ministerrådet att de nordiska länderna kan säkerställa att hållbarhetsrapportering inte bara blir en fråga om efterlevnad, utan även ett verktyg för affärstillväxt och miljöansvar. 
Det föreslås även att fokus läggs på att stödja små och medelstora företag, vilka annars riskerar en oproportionerlig administrativ belastning.
Samtidigt ser man spännande framtida utsikter. Rådet uttalar i sitt nyutkomna dokument att genom att utveckla innovativa lösningar för klimatupplysning och datadelning har Norden chansen att ta en ledarroll i hållbarhetsrapportering. Bedömningen är att föreslagna initiativ ger en tydlig riktning mot att skapa en mer integrerad och hållbar affärsmodell för framtiden, där klimatdata används inte endast för att möta direktiv utan också för att driva på positiva förändringar i hela värdekedjan.

Det digitala ett naturligt val  

Niklas Andersson, produktchef på Inexchange, välkomnar riktlinjerna och konstaterar att miljöperspektivet, och redovisningen kring hållbarhet, skapar ytterligare argument att digitalisera så mycket av sina fakturaflöden som möjligt.
CSRD-direktivet gäller inte alla, men alla lär beröras förr eller senare.
– Blir man fullt digital kommer krav likt detta inte innebära ytterligare arbetsmoment som tar tid från företagets kärnverksamhet. Det öppnar dessutom nya möjligheter. Det är exempelvis smidigt att vidareutveckla sitt digitala fakturaflöde med att också expediera orderhanteringen via digital transport av dokument, framhåller Niklas och påpekar att en omställning med största säkerhet blir oundviklig till slut:
– Just att EU, och i det här fallet Nordiska ministerrådet, tar konkreta initiativ visar att man inte längre tror att digitaliseringen kan läggas på marknadskrafter och att det skulle vara upp till varje enskild aktör att bestämma hur man vill göra. Det är annars en uppfattning vi vet har funnits hos svenska företagsorganisationer inte minst. 
– Om det blir så att klimatdata ska kunna extraheras ur en e-faktura så behöver ju hela ens dokumentflöde vara digitalt. Det är ett ofrånkomligt faktum, avslutar han.

*) EU antog i juni 2021 en klimatlag som fastslår att Europa senast 2050 ska bli världens första koldioxidneutrala kontinent. Totalt omfattar European Green Deal stora och komplexa politiska åtgärder. I detta ingår CSRD ((Corporate Sustainability Reporting Directive). 
**) Nordiska ministerrådet är de nordiska regeringarnas officiella samarbetsorgan och består av flera ministerråd för olika sakfrågor.

Läs mer: Green eDocuments in the Nordics

Hållbarhet och elektronisk data hör ihop

Data är nyckeln i rapportering av hållbarhet