Med den här digitala strategin blir Sverige aldrig bäst

Sveriges nuvarande civilminister Erik Slottner (KD) presenterade nyligen landets digitaliseringsstrategi för de kommande fem åren (2025-2030). Syftet med rapporten är att uppnå gemensamma målsättningar och bidra till den digitala omställningen.
Motiven är bra, men innehållet motsägelsefullt. 
I underlaget framhålls riksdagens beslut att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter, men det skrivs samtidigt att centrala digitala reformer inte ska införas över uttalad miniminivå.
Så hur vill vi ha det? Ska vi bli bäst eller inte?

Sveriges digitaliseringsstrategi för den närmaste femårsperioden lades fram av civilminister Slottner på en presskonferens i slutet av förra månaden (28 maj). Strategin, som lanserades som en “ny riktning för Sveriges digitaliseringspolitik”, omfattar fem områden: kompetens, näringsliv, förvaltning, välfärd och konnektivitet. Slottner sa bland annat under pressträffen att “vi har ett tydligt fokus på att använda digitaliseringen för att förenkla i vardagen.”
Givetvis låter det jättebra. Det är en önskan som de flesta av oss delar.

Börja utreda nu

Men tas det ut en riktning för att uppfylla ovanstående ambition borde också besluten och visionerna vara sådana att de påskyndar en digital utveckling – och inte saktar ned densamma.
NEA (Nätverket för Elektroniska Affärer) är inne på detta, alltså det som organisationen upplever som en tröghet hos sittande regering, att rådande passivitet i relation till jämförbara länder som Belgien och Norge, riskerar att skada Sverige på sikt. Vi pratar, för att vara mer exakt, om anpassningen till den reform som EU beslutat om och som innebär att all gränsöverskridande fakturering inom unionen från och med juli 2030 måste ske elektroniskt. 
En rad EU-länder anpassar sig som bäst till reformen – som går under namnet VAT in the Digital Age (ViDA) – samtidigt som våra beslutsfattare förefaller att sitta på handflatorna.
“Sverige har hittills intagit en mer avvaktande hållning” beskriver NEA i rapporten “80% e-faktura i Sverige 2030”. Sammanslutningen uppmanar regeringen att behandla den hemställan de fått av tre myndigheter om att utreda obligatorisk e-faktura för företag och statliga verk. Anhållan i fråga överlämnades för två och ett halvt år sedan. “Sverige har redan förlorat mycket tid. Det är hög tid att en utredning tillsätts” anser NEA.

Irrelevant reform?

Om en lagstiftning behövs eller inte kan diskuteras. Det är statistiskt styrkt att en kraftig majoritet av landets företag är positiva till e-faktura. Viljan att fakturera den vägen, och dels göra hanteringen smidigare och dels öppna upp för mer användbar data, ökar för varje år, men det sker i en takt så sävlig att den tenderar att skapa en eftersläpning till våra bundsförvanter i EU.
Eftersom framlagda digitaliseringsstrategi sträcker sig till 2030, alltså det år när EU:s regler om obligatorisk e-faktura träder i kraft, är det märkligt och uppseendeväckande att ViDA inte nämns alls i rapporten. Varför det utelämnas finns det ingen bra förklaring till. Det enda som framkommer är att “regeringen vid utformningen av strategin beaktat EU:s digitala mål för det digitala decenniet i relevanta delar.”
Det kan tolkas som att regeringen uppfattar ViDA som irrelevant.

Ska man bli bäst på någonting krävs en uppriktig vilja att nå det målet. Ser vi till området som innefattar digitalisering av näringslivet saknas den udden i strategin. Texten i det fallet uttrycker en mellanmjölksfilosofi utan hunger att driva på utvecklingen. I fjol tillsattes ett implementeringsråd. Det låter ambitiöst. Om avsikten är att ta till sig tekniska framsteg och främja en äkta pionjärskänsla vill säga. I strategin står det dock klart och tydligt att rådet i fråga “ska stärka svenska företags konkurrenskraft genom att undvika implementering över miniminivå.”
Vi har således ett implementeringsråd som ska motverka implementeringar.
Det är definitivt värt att fundera på.

Ingen blir bäst på halvfart

Nej, det här känns inte speciellt visionärt. Kritiken som riktats mot färdplanen inom det digitala får betraktas som motiverad. När Åsa Zetterberg, som sitter i regeringens Digitaliseringsråd och är vd för TechSverige. intervjuades av Dagens Opinion menade hon att det var en förhållandevis tam kompott som Erik Slottner presenterade. “Jag ser inte något kraftfullt trendbrytande i strategin” konstaterade hon.
Samma uppfattning har även uttalats på andra håll. Det kunde, och borde, lagts i ytterligare en växel. Det är ett inspirerande mål att Sverige ska bli världsbäst på digitalisering och det finns förutsättningar att lyckas. 
Men det går aldrig att bli bäst på halvfart.