Användandet av online-lösningar har stigit bland medborgarna i EU under covid 19-epidemin.
Men enligt en färsk rapport, som Danmarks Nationalbank släppt i dagarna, råder stora skillnader europeiska länder emellan.
Den höga digitaliseringsgraden i Finland, Sverige och Danmark har betytt att Norden ekonomiskt klarat sig bättre under pandemin och även utökat det digitala försprånget gentemot många andra EU-nationer.
Danmarks Nationalbank sätter i en serie undersökningar – under samlingsnamnet Economic Memo – kontinuerligt fokus på den digitala utvecklingen och vad den betyder för samhällsekonomin. Den senaste rapporten, “Digitaliserade ekonomier har klarat sig bättre genom pandemin”, presenterades i mitten av förra månaden.
Redovisningen är sammanställd av seniorekonomen Amy Yuan Zhuang.
Rapporten fastslår att coronaepidemin generellt inneburit en acceleration i den digitala omställningen, att användandet av digitala lösningar har ökat bland medborgare, företag och myndigheter, men att det är fortsatt stora skillnader länder emellan.
Amy Yuan Zhuang skriver i studien att “resultatet av analysen indikerar att graden av digitalisering har haft en inverkan på hur stort bakslaget blivit under pandemin. Högdigitaliserade ekonomier har presterat bättre än mindre digitaliserade länder beroende på att man har kunnat säkerställa en högre grad av ekonomisk kontinuitet.”
Digitaliseringen är naturligtvis inte enda faktorn. Smittans utbredning, förekomsten av restriktioner, näringslivets struktur och utseendet på det sociala säkerhetsnätet har också haft stor påverkan, men det är uppenbart att de nordiska länderna kommit lindrigare undan ekonomiskt tack vare att det fanns en hög digitala kompetens innan coronakrisen bröt ut.
Därmed blev det lättare att gå över till att jobba på distans och inte bara upprätthålla utan även utvidga det dagliga arbetet online.
– Medborgarna var klara för en digital omställning, betonar Amy i ett inslag i P1 Sveriges Radio.
EU-ländernas nationella återhämtningsplaner, som finansieras av EU-budgeten och som sätter ländernas reform- och investeringsagenda fram till 2026, pekar dessutom på att ojämlikheterna digitalt och därmed också tillväxtutsikterna säkerligen lär tillta de närmaste åren.
“Generellt kommer länder som är mindre digitala i dag att investera en mindre del av EU-medlen i digitalisering och en större del i annat än digital och grön övergång. Exempelvis kommer Rumänien, Slovakien och Grekland att spendera cirka 20 procent av sina EU-finansierade återhämtningsplaner för digitalisering vilket är precis för att uppfylla EU-kommissionens minimikrav” konstateras det i rapporten.
Enligt samma diagram ämnar Sverige, som är ett av de mest digitaliserade länderna i Europa, använda 24 procent av EU-medlen till digitalisering.
Danmarks Nationalbank tror att ländernas olika disponering leder till oönskade effekter.
“Klyftan mellan ländernas grad av digitalisering, som ökat under coronapandemin, kommer att bli ännu större i framtiden som ett resultat av EU-ländernas olika digitala återhämtningsplaner. Detta kan innebära en djupare ekonomisk klyfta mellan EU-länder både på kort och lång sikt.” skriver Amy Yuan Zhuang i rapporten.
Rapporten “Digitaliserade ekonomier har klarat sig bättre genom pandemin” går att ladda ner på följande länk: Nationalbanken.dk
Foto: PRESSBILD, DANMARKS NATIONALBANK
