Bloggkkrönika av Niklas Andersson, produktchef InExchange
Är det viktigt för dig att veta varför de flesta svenska mobilnummer inleds med 070 medan vissa har 073 eller 076 i början?
Troligtvis är ditt svar nej eftersom det är ointressant.
Huvudsaken är att det går att ringa.
Men kommer vi till e-fakturor är detta självskrivna synsätt inte alls givet. Då är det plötsligt jätteviktigt att vara insatt i tekniska detaljer som egentligen är irrelevanta för användaren. Den enskilde vill bara veta hur de skickar elektroniskt. Ändå läggs det fokus på systematiken i Peppol och fyrahörnsmodellen, vad Peppol-ID är för någonting och på standarder och regelverk.
Det känns överdrivet krångligt.
Välj det enkla före det svåra
InExchange har i en tidigare krönika påtalat det förnuftiga i att välja rätt väg, att föredra det enkla framför det svåra och ta vara på disponibel hjälp. Det resonemanget är mitt i prick. Det primära för avsändaren och mottagaren är att dokumenttyperna som ska utbytas sinsemellan kan färdas sömlöst fram och tillbaka. Allt annat är av sekundär betydelse.
Men i stället har handhavandet trasslats in i onödig teknisk information.
Det finns kommuner i dag som när de ska skicka elektroniskt först går in i ett uppslagsverk (Peppol Directory) för att kontrollera om motparten är ansluten till Peppol. Hittas mottagaren i förteckningen skickar de elektroniskt. Annars väljer de pappersfaktura.
Varför gå sådana omvägar? Varför inte ha en funktion där det bara står “skicka”? Varför inte utnyttja en lösning som gör jobbet?
Känner ni igen detta är rådet: skaffa ett samarbete som förser er med en helhetslösning som betyder att ni kan skicka allt. Oavsett om det ska skickas elektroniskt, via mejl, Kivra, eller som papper, är det naturligtvis enklast att ha en universalmetod för precis allting.
I annat fall måste ni själva ombesörja den här sorteringen och skapa en process för att avgöra när någonting ska gå antingen via den ena eller andra kanalen.
Det skapar merarbete i sig.
Med det här ansvaret följer också annat. Det är nödvändigt att veta hur Peppol fungerar, eller vad som gäller för pappersfakturor, och vilka hänsyn som måste tas utifrån reglerna för sekretess. Alltså ren och skär administration. Och hur mycket värdeskapande ligger det i den typen av sysslor? Nej, just det. Inget alls.
Väldigt mycket frågor om Peppol
Tydligt är att konsumentmarknaden har svårt att förstå vad Peppol är. Vi märker den saken på InExchange. Vi får otroligt mycket frågor och besvarar dem metodiskt. Bland annat genom att hålla webbinar om Peppol. Vi går igenom systematiken i Peppol och fyrahörnsmodellen och förklarar vad Peppol-ID är. Börjar det med 0007 är det ett organisationsnummer och inleds det med 0088 är det ett GLN.
Och då, i sin tur, undrar många vad GLN är och så får vi berätta det med.
Så där håller det på. Det blir en kaskad av information som, ärligt talat, kunden klarar sig utan. Kunden vill skicka e-fakturor. Allt utöver det är överkurs. Jämför gärna med el. Det enda väsentliga är att man har el i bostaden. Exakt hur elnätet är konstruerat utanför ytterdörren är ovidkommande.
Det bästa hade varit om DIGG (Myndigheten för digital förvaltning) valt att enkelt och pedagogiskt förklarat fördelarna med e-faktura och stannat där. Men i sin iver att guida långt bortom välmenta råd har myndigheten – med sina svårbegripliga förklaringar – råkat skapa en väldig osäkerhet. Eftersom den offentliga marknaden blivit pådyvlad att använda Peppol känner sig alla berörda pressade att veta allt.
Vilket bara riskerar att bli kontraproduktivt.
I stället för att gagna sig av en behändig lösning som finns till hands, och uppfylla kravet om Peppol automatiskt, får alltihop väldiga proportioner.
"Det bästa hade varit om DIGG valt att enkelt och pedagogiskt förklarat fördelarna med e-faktura och sedan stannat där."
Peppol i grunden är bra. Det är utmärkt att det existerar ett gemensamt språk inom e-fakturering. Å andra sidan: esperanto fungerar inte jättebra. Användandet behöver vila på förnuft och flexibilitet. Det är olyckligt att uttrycka en kategorisk befallning när den verkliga situationen kräver lösningsorienterade upplägg.
Lägg kraften på rätt saker
Återigen: lägg ansträngningarna där de gör nytta. Problemet för den enskilde är inte Peppol. Problemet är att dokumentutbytet inte är helt digitaliserat – och då vill man få det fixat på enklast vis.
Ändå pratas det uteslutande om Peppol.
Dessutom blir effekten att det skapas rädsla för allt annat. Man har hört av myndigheterna att alla ska ha Peppol. Men bara 25 procent av det svenska nätverket använder Peppol. Övriga 75 procent gör inte det.
Så hur gör vi då? Ska vi utesluta dessa 75 procent?
Nej, det går inte heller ihop som ni förstår.
Sanningen är att fokus behöver vridas över på rätt område. Det ska ligga på hur överföringen av dokumenten ska gå till. Inte på Peppol som fenomen.
InExchange och övriga fakturaoperatörer hittade samarbetsytor med varandra och hade lösningar på plats långt innan Peppols utbredning. Erfarenheten och kunskapen som vi besitter är en styrka som kunde utnyttjas bättre i arbetet att förädla dokumentöverföringen och göra befintliga lösningar ännu bättre.
En större samverkan mellan myndighet och bransch vore definitivt välkommen. Det skulle gynna alla och ge digitaliseringen i Sverige önskad skjuts framåt.
Peppol – Hur gör jag nu?
Det är rubriken på det webbinar vi håller den 18 april (14.00) och 20 april (10.00). Du får under cirka 30 minuter en praktisk genomgång om hur ni infriar kravet om Peppol – och ändå skickar precis som tidigare. Du deltar dessutom på webbinariet helt utan kostnad!
