I ett nyutkommet avsnitt i poddserien ”Digital@idag”, producerat av Svenska Samtal, talar DIGG:s generaldirektör Anna Eriksson om digitaliseringen inom det offentliga – och hur det arbetet kan förbättras. Anna ser klara framsteg, men trots att vi som land ligger långt fram digitalt har inte den statliga förvaltningen tagit täten i den här utvecklingen.
– Vi behöver använda vår data på ett bra och ansvarsfullt sätt för att skapa nytta för hela Sverige i framtiden, säger Anna Eriksson i podcasten.
Hur sker övergången till ökad digitalisering med stöd och service till alla? Det frågade sig Svenska Samtal i det avsnitt som publicerades häromveckan i stiftelsens podcast. Inbjudna till diskussionen var Anna Eriksson och Thomas Pålsson som är generaldirektörer på DIGG (myndigheten för digital förvaltning) respektive Statens Servicecenter. DIGG är Sveriges yngsta myndighet (2018) och har i uppgift att stötta kommuner och myndigheter i det gemensamma arbetet att digitalisera och därigenom skapa en effektivare, men framför allt mer ändamålsenlig offentlig förvaltning.
Programledaren Helena Blomqvist ventilerar i podden flera intressanta frågeställningar där Annas synpunkter är extra intressanta i och med att hon bär yttersta ansvaret för det ämbetsverk som i hög grad påverkar förutsättningarna för den elektroniska faktureringen i vårt land.
Här några av de svar som Anna ger i det drygt halvtimmeslånga avsnittet.
Sverige har som mål att vara bäst i världen på att ta tillvara på digitaliseringens möjligheter. Hur går det med den saken?
– Jag vill först och främst säga att jag tycker att målet är felformulerat. Det vi behöver göra är att skapa det samhälle vi alla vill bo i i framtiden och möta de behoven. Men för att hålla oss kvar vid målet att vi ska vara bäst i världen; det finns mätningar som görs av olika organ. Sverige ligger generellt bra till, men det finns en hel del vi kan göra bättre. Vi har en väldigt digital befolkning generellt, om man tittar till helheten, men vi är sämre när vi pratar om den offentliga förvaltningen och hur digitala vi är där. Vi har inte haft ett sammanhållande arbete kring hur vi ska bli mer digitala. Vi är också ganska dåliga på frågan om öppna data som vi måste jobba mycket med.
Det brukar hävdas att det är svårare att digitalisera inom det offentliga än i det privata näringslivet. Finns det något som det offentliga kan lära av näringslivet ur den aspekten?
– En av de viktigaste delarna som vi kan lära oss är att våga misslyckas. I näringslivet har man lättare för att prova sig fram och våga lägga om kursen lite grann. I det offentliga har vi varit väldigt rädda för att misslyckas. Så det tror jag att vi kan lära oss: att våga misslyckas.
Är näringslivets innovationskraft och entreprenörsanda något som det offentliga saknar ibland, eller?
– Absolut och det tror jag är kopplat till detta att våga misslyckas, att faktiskt prova ny saker. Vi vill jobba mycket mera för att öka förmågan inom den offentliga förvaltningen att arbeta med datadriven innovation, att prova sig fram på olika sätt.
– Och då kommer vi in på en sak där det offentliga har en stor fördel. Det är att vi kan vara väldigt öppna med vår data, förutom data som måste skyddas av specifika anledningar, medan näringslivet har en konkurrenssituation som gör detta svårare. Vi kan vara mer öppna med vår data.
Är ni det?
– Nej, inte tillräckligt. Vi är generellt uppfostrade i offentlighetsprincipen. Vi måste bli mer proaktiva och dela med oss av vår data och olika typer av information redan innan någon frågar efter det.
Hur mycket möjligheter och effektiviseringar går vi miste om på grund av att tillgängligheten på öppen data inte är tillräckligt stor?
– Det har kommit en delrapport från ett projekt där man tittar på värdefulla datamängder. Man pekar på att det handlar om miljarder. Jag tror att det ligger i storleksordningen tio miljarder kronor om året.
Arbetet att släppa mer data är dock något som staten skulle tvingas att finansiera?
– Jo, tittar man på den här senaste rapporten så handlar kostnaderna för statskassan om en halv miljard kronor om året. Men det är ändå så att av de här tio miljarderna så ingår miljardvinster även för det offentliga. Det som också är intressant är att om vi kan släppa på den här datan och göra den tillgänglig kan det komma fram nya smarta lösningar som i sig kan effektivisera för det offentliga.
– Sedan tänker jag att man inte ska glömma annan typ av data. Till exempel är det många kommuner som får frågor om fakturor och som folk begär att de ska lämnas ut. Då blir det mycket för kommunerna att sköta det utelämnandet. Man skulle kunna se till att all information om fakturorna ligger öppet. Då slipper man hantera den frågan. Dessutom visar man en väldig transparens mot sina kommuninvånare.
Upptäck Smarta Samtal du också. Poddavsnittet med Anna Eriksson och Thomas Pålsson ingår i serien ”Digital@idag” om hur digitaliseringen påverkar oss som land, individer, arbetsgivare och samhälle.
Lyssna på hela programmet HÄR
