I höstas lämnade regeringen ett förslag på hur utvecklingen mot allt längre betalningstider i näringslivet ska brytas.
I propositionen framhölls förslaget att lagstifta som krav att företag med fler än 250 anställda årligen ska rapportera till Bolagsverket om sina betalningstider vid köp av varor från inhemska företag med färre än 250 anställda.
Nu har riksdagen givit sitt bifall. Kravet om rapporteringsskyldighet blir lag från och med 1 mars i år.
Problemet att många småföretag pressas av långa betalningstider, och därigenom drabbas av ansträngd likviditet, är något som diskuterats länge. Åtgärder har också gjorts. För några år sedan kom 13 av landets största företag överens om att korta sina utbetalningar till små och medelstora företag till maximalt 30 dagar.
Dåvarande näringslivsminister Mikael Damberg (S) lät sig nöjas med denna hederskodex och gick i reträtt beträffande hotet om att fastställa betalningsperiodens längd i lagboken. Däremot förklarade Damberg redan i det läget att en lagstiftning om rapporteringsskyldighet var att vänta.
Betalningstiderna måste rapporteras
Sent i oktober kom regeringen med ett konkret förslag och i onsdags i förra veckan röstades det igenom i riksdagen. Det betyder att vi redan den 1 mars i år får en ny lag vars syfte är att korta betalningstiderna.
Mer utförligt beskrivet betyder det följande:
• Företag bildade enligt svensk rätt med fler än 250 anställda ska till Bolagsverket årligen rapportera uppgifter om betalningstider vid köp av varor och tjänster från företag verksamma i Sverige med färre än 250 anställda.
• Uppgifter om betalningstider ska avse den genomsnittliga avtalade betalningstiden, den genomsnittliga faktiska betalningstiden och den andel fakturor som har betalats efter utgången av avtalad betalningstid. Uppgifterna ska redovisas var för sig för företag med 0–9 anställda, 10–49 anställda och 50–249 anställda.
• De rapporterade uppgifterna ska publiceras och vara sökbara i ett register.
• Ett rapporteringsskyldigt företag som inte rapporterat in uppgifter kan föreläggas med vite. Frågor om utdömande av vite ska prövas av Bolagsverket.
Beskrivs som ett viktigt genomslag
I riksdagens bifall ligger en uppmaning (tillkännagivande) till regeringen om att den nya lagen bör följas upp och utvärderas. Hur stora effekterna blir är nämligen svåra att uppskatta på förhand.
Klart är att kortare betalningstider skulle välkomnas av väldigt många inom SMB-segmentet. I Intrums årliga undersökning European Payment Report (för 2020) uppgav tre av fyra svarande ekonomichefer och företagsledare att de pressas att acceptera längre betalningstider än vad de känner sig bekväma med.
Reaktionerna på riksdagens beslut visar att den kommande lagen väcker en försiktig optimism. Organisationer som Almega, Företagarna och Svensk Industriförening (Sinf) har alla pekat på långa betalningstider som ett bekymmer för småföretag. FKG, Fordonskomponentgruppen, betecknar till och med riksdagens ja till den nya lagen som ett viktigt genomslag efter många års hårt arbete med att få till bättre villkor för underleverantörer.
“Äntligen finns möjlighet att använda pengar som tidigare varit bundna hos kunden till exempelvis forskning och utveckling hos våra leverantörer” säger Gabriella Virdarson i en kommentar på FKG:s hemsida.
Foto: MELKER DAHLSTRAND, RIKSDAGEN
Läs mer:
Riksdagens beslut om ny lag för att förkorta betalningstiderna i näringslivet:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/debatt-om-forslag/krav-pa-rapportering-av-betalningstider_H901NU13
