Målet för svensk digitaliseringspolitik är att vårt land ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.
För att färden ska gå i rätt riktning stöttas man på regeringsnivå av en expertpanel som tillsammans bildar det så kallade Digitaliseringsrådet.
Rådet har i sommar fått sju nya ledamöter och förlängt mandat till och med 2026.
Den svenska regeringen har, oavsett vilka partikonstellationer som suttit vid makten, haft Digitaliseringsrådet som extern kompetenskälla sedan mars 2017. Det var då som den här viktiga resursen etablerades i syfte att främja genomförandet av den allmänna digitaliseringspolitiken samt digitaliseringen av den offentliga förvaltningen.
För tre år sedan lämnade rådet rapporten “En lägesbild av digital ledning” till dåvarande digitaliseringsministern Anders Ygeman (S). I den redogörelsen sattes fingret på flera framförvarande utmaningar. Däribland ett starkare nationellt ledarskap på området, ett större driv gällande kompetensfrågan för att främja mod, trygghet och utveckling och att tydligare se och behandla data som en strategisk resurs i samhället.
“Det behövs en nationell kraftsamling om Sverige ska nå de nationella målen för digitaliseringspolitiken” summerade Digitaliseringsrådet.
Nystart för rådet
Den utbredda meningen, så här tre år senare, är att kraftsamlingen inte varit av nödvändig magnitud. Det görs för lite för att stimulera utvecklingen. Initiativen från såväl myndigheter som privat marknad bromsas av en för långsam uppföljning på beslutsfattande nivå.
Men kanske påbörjade nystart för Digitaliseringsrådet vitaliserar processen.
Regeringen har bestämt att rådets arbete förlängs till och med den 31 december 2026. Civilminister Erik Slottner (KD) är sammankallande och höll Digitaliseringsrådets första möte under nuvarande regering precis innan semestern. Erik uttryckte en glädje över att rådet är tillbaka i sin vägledande och stöttande roll.
– Vi har ett långsiktigt arbete framför oss och jag ser fram emot många intressanta diskussioner och konkreta förslag på vad som behöver prioriteras för Sveriges digitala omställning. Målet med den digitala omställningen är konkret nytta för den enskilda medborgaren, välfärden och för svenska företag. Med det i sikte är min förhoppning att vårt arbete i Digitaliseringsrådet ska bidra till konkreta inspel och policyutveckling som gör skillnad, framhöll han.
Här är medlemmarna
I och med omtaget ser vi ett digitaliseringsråd med näst intill helt ny besättning. Kvar av tidigare medlemmar är endast Darja Isaksson, generaldirektör på Vinnova.
Så här ser rådet ut i sin helhet:
- Irene Ek, samhällspolitisk chef för molntjänster på Google
- Erik Ekudden, teknikchef på Ericson
- Darja Isaksson, generaldirektör på Vinnova
- Magnus Mähring, professor på Handelshögskolan i Stockholm
- Maria Rosendahl, näringspolitisk chef på Teknikföretagen
- Patrik Sundström, tillförordnad verkställande direktör på Inera
- Oscar Stege Unger, verkställande direktör och grundare av Canucci
- Åsa Zetterberg, förbundsdirektör på TechSverige
Finansdepartementet skriver i ett pressmeddelande hur regeringen ser på Digitaliseringsrådet och varför man givit ett förordnande på ytterligare tre år:
“Den digitala utvecklingen i samhället går snabbt och Digitaliseringsrådet utgör en viktig funktion för att kunna samla och sprida kunskap om aktuella förändringar och behov inom området. Genom sin rådgivande funktion bidrar rådet till utveckling av regeringens strategiska arbete på digitaliseringsområdet.”
Källa: regeringen.se
Bildtext: Civilminister Erik Slottner (KD) leder nystarten för Digitaliseringsrådet. Den här externa expertgruppen har funnits, i olika tappningar, sedan 2017 och har fått ett fortsatt förordnande som sträcker sig tre år framåt i tiden.
Foto: WILLIAM PERSSON
